| Summary: | Självskadebeteende är relativt vanligt förekommande bland personer med psykisk ohälsa. Återhämtning är ett begrepp som beskriver hur en person kan återerövra och finna kvalitet i sitt liv trots svår sjukdom. Självskadebeteende innebär ett stort lidande för individen och påverkar närstående i personens omgivning negativt. Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån egenerfarnas perspektiv sammanställa kunskap om vad som främjar återhämtning vid självskadebeteende. Metoden för studien var en integrerad litteraturöversikt, vilken utgick från 15 vetenskapliga artiklar och resulterade i 6 kategorier. I resultatet framkom att återhämtning hos personer med självskadebeteende kunde främjas av att komma till en vändpunkt, att vara i gemenskap med andra med liknande erfarenheter, att få stöd av närstående, att få professionellt stöd, att förstå och kunna hantera svåra känslor och handlingar, och av att finna inre styrka. Forskning visade även att det bland vårdpersonal florerade negativa attityder och brister i förhållningssättet mot personer med självskadebeteende, vilket motverkade deras återhämtning. Vår slutsats är att etiska reflektioner i arbetsgruppen, handledning, stöd, samt utbildningsinsatser till vårdpersonal är angeläget för att öka förståelsen och höja kompetensen angående självskadebeteende; samt för att minska negativa attityder och förbättra omvårdnaden av personer med självskadebeteende på ett sätt som främjar deras återhämtning.
|
|---|
