| Summary: | Syftet med studien var att undersöka hur olika professionella aktörer uppfattarsamverkan kring personer med intellektuella funktionsnedsättningar som harpsykisk ohälsa. För att undersöka detta har en kvalitativ studie gjorts. Personernasom intervjuades var: Enhetschef och teamledare för privat LSS-boende (autismoch intellektuell funktionsnedsättning), en samordnare/kurator och en enhetschefinom privat beroendemottagning, två arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen, enenhetschef för kommunalt LSS-boende, en god man för personer med intellektuellfunktionsnedsättning, två omsorgspedagoger vid daglig verksamhet för personermed autism och intellektuella funktionsnedsättningar, en verksamhetschef förhabiliteringen, förbundsordförande på FINSAM (Finansiell samordning avinsatser) samt en samordnare/behandlare inom privat vuxenpsykiatri. Analysengjordes med hjälp av fyra teoretiska begrepp: Styrning, struktur och samsyn samtbegreppet handlingsutrymme. Resultatet av undersökningen är att samverkanuppfattas som fungerande i de allra flesta fall: Aktörerna har gemensamma målmed samverkan som alltid är klientens/brukarens bästa. Det finns dock situationerdär individer i behov av hjälp och stöd “hamnar mellan stolarna” på grund avolika regler, lagar och struktur som styr verksamheterna. Även bristande kunskapom varandras roller och ansvarsområden mellan aktörerna uppfattas somhindrande faktor för samverkansprocessen. För att samverkan ska fungera brakrävs det en bra styrning, en fungerande struktur samt gemensam samsyn vadgäller individen och de insatser som ges till individen. Samt kännedom omvarandras handlingsutrymme. === The aim of this thesis was to examine how different actors perceive interagencycollaboration around individuals with intellectual disabilities who have mentalhealth issues. In order to examine this field a qualitative study with interviews hasbeen made. The persons that we interviewed were as following: A unit managerand team leader for a private LSS housing facility (i. e permanent housing forpeople with autism, conditions similar to autism condition and intellectualdisability), a coordinator and a unit manager in a private reception for substanceabuse, two employment officers at the Employment Office, a unit manager for amunicipal LSS housing facility, a trustee for people with intellectual disability,two care educators at a daily activity center for people with autism and intellectualdisabilities, an operational manager for habilitation, a chairman for FINSAM(Financial coordination of efforts) and a coordinator/processor at a privatepsychiatric facility for adults. Analysis was conducted with the help of fourtheoretical concepts: Guiding, structure, and consensus and also the term room formanouvre. The result of this survey is that interagency collaboration is perceivedto be well functioning in most cases. The actors have share common goals withinteragency collaboration which is always for the patients’/clients’/users’ best.However, there are situations where individuals in need of help and support “fallsin between the chairs” due to different structures, legislations and laws that areguiding the organizations. Also lack of knowledge about each others’ assignmentsand the responsibility in between the actors are perceived as hindering factors inthe collaboration process. In order to make interagency collaboration work itrequires good guidance, a functioning structure, and consensus considering theindividual and the efforts given to the individual. Also a knowledge of eachothers’ room for manoeuvre.
|
|---|
