Språkutvecklande kemiundervisning
Syfte med denna fallstudie är att undersöka kemiundervisning på en svensk grundskola ur ett flerspråkigt perspektiv. Undersökningen har genomförts på skolor där majoriteten har svenska som andraspråk, det vill säga eleverna eller en av deras föräldrar har ett annat nationellt språk än svenska som si...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS)
2018
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29630 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mau-29630 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mau-296302020-11-04T05:30:28ZSpråkutvecklande kemiundervisningsweKhorsandi Koochesfahani, AnahidMalmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS)Malmö universitet/Lärande och samhälle2018NaturvetenskapKemiflerspråkiga eleverlärarelärandeundervisningsmetoderTIMSSSpråkvardagsspråkSkolspråkspråkutveckling arbetssättspråkinriktad undervisningPhysical SciencesFysikSyfte med denna fallstudie är att undersöka kemiundervisning på en svensk grundskola ur ett flerspråkigt perspektiv. Undersökningen har genomförts på skolor där majoriteten har svenska som andraspråk, det vill säga eleverna eller en av deras föräldrar har ett annat nationellt språk än svenska som sitt starkaste språk. På dessa skolor har datainsamling genomförts med hjälp två provfrågor från Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) till elever och semistrukturerade intervjuer med lärare och elever. Resultatet av provfrågorna visar att eleverna lyckades bättre med en fråga som hade visuellt stöd än en fråga på som krävde större läsförståelse. Resultatet av intervjuerna visar på svårigheter hos eleverna i lärandet av kemi. Anledningen är att läroböckerna består av många svåra begrepp och har ett språk som ligger långtifrån flerspråkiga elevers vardagliga språk, vilket gör att eleverna har svårighet med läsförståelse. Lärarna strävar efter att använda en lämplig metod som utgår från flerspråkiga elevers vardagsspråk och förkunskaper för att kommunicera kemiämnet. Flerspråkiga elever har mindre ordförråd i svenska, vilket gör det svårt att förstå innehållet i de naturvetenskapliga ämnena i jämförelse med eleverna som har svenska som förstaspråk. Det betyder att flerspråkiga elever behöver mer tid att parallellt utveckla sitt talspråk och skolspråk. Sammanfattningsvis kan sägas att skolspråket är ett problem för elevernas lärande i ämnet och att lärarna bör fokusera på både ämnesspråket och vardagsspråket i sin undervisning. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29630Local 24499application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Naturvetenskap Kemi flerspråkiga elever lärare lärande undervisningsmetoder TIMSS Språk vardagsspråk Skolspråk språkutveckling arbetssätt språkinriktad undervisning Physical Sciences Fysik |
spellingShingle |
Naturvetenskap Kemi flerspråkiga elever lärare lärande undervisningsmetoder TIMSS Språk vardagsspråk Skolspråk språkutveckling arbetssätt språkinriktad undervisning Physical Sciences Fysik Khorsandi Koochesfahani, Anahid Språkutvecklande kemiundervisning |
description |
Syfte med denna fallstudie är att undersöka kemiundervisning på en svensk grundskola ur ett flerspråkigt perspektiv. Undersökningen har genomförts på skolor där majoriteten har svenska som andraspråk, det vill säga eleverna eller en av deras föräldrar har ett annat nationellt språk än svenska som sitt starkaste språk. På dessa skolor har datainsamling genomförts med hjälp två provfrågor från Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) till elever och semistrukturerade intervjuer med lärare och elever. Resultatet av provfrågorna visar att eleverna lyckades bättre med en fråga som hade visuellt stöd än en fråga på som krävde större läsförståelse. Resultatet av intervjuerna visar på svårigheter hos eleverna i lärandet av kemi. Anledningen är att läroböckerna består av många svåra begrepp och har ett språk som ligger långtifrån flerspråkiga elevers vardagliga språk, vilket gör att eleverna har svårighet med läsförståelse. Lärarna strävar efter att använda en lämplig metod som utgår från flerspråkiga elevers vardagsspråk och förkunskaper för att kommunicera kemiämnet. Flerspråkiga elever har mindre ordförråd i svenska, vilket gör det svårt att förstå innehållet i de naturvetenskapliga ämnena i jämförelse med eleverna som har svenska som förstaspråk. Det betyder att flerspråkiga elever behöver mer tid att parallellt utveckla sitt talspråk och skolspråk. Sammanfattningsvis kan sägas att skolspråket är ett problem för elevernas lärande i ämnet och att lärarna bör fokusera på både ämnesspråket och vardagsspråket i sin undervisning. |
author |
Khorsandi Koochesfahani, Anahid |
author_facet |
Khorsandi Koochesfahani, Anahid |
author_sort |
Khorsandi Koochesfahani, Anahid |
title |
Språkutvecklande kemiundervisning |
title_short |
Språkutvecklande kemiundervisning |
title_full |
Språkutvecklande kemiundervisning |
title_fullStr |
Språkutvecklande kemiundervisning |
title_full_unstemmed |
Språkutvecklande kemiundervisning |
title_sort |
språkutvecklande kemiundervisning |
publisher |
Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS) |
publishDate |
2018 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29630 |
work_keys_str_mv |
AT khorsandikoochesfahanianahid sprakutvecklandekemiundervisning |
_version_ |
1719355185598300160 |