Diket växer igen- en kvalitativ studie kring övergångar mellan skolformer ur skolledares perspektiv

• Main Authors: Holmström, Lina, Påhlman, Birgitta
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS) 2019
• Subjects: Samverkan; skolledare; särskilt stöd; övergångar; Social Sciences; Samhällsvetenskap
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30339

Sammanfattning/AbstractHolmström, Lina. Påhlman, Birgitta (2019). Diket växer igen- en kvalitativ studie kring övergångar mellan skolformer ur skolledares perspektiv. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragAmbitionen med denna studie är att belysa den övergång som barn varje hösttermin är med om när de lämnar förskolan och beger sig in till grundskolan. Att verksamheter skapar tydliga övergångar, är självklart. Men hur sker dessa egentligen? Vad finns det för tankar kring dem? Och vilka vinster finns för barn om övergångarna är väl organiserade? Syfte och frågeställningarStudien har som syfte att lyfta framgångsfaktorer och hinder som skolledare ser kring att skapa övergång mellan förskola och grundskola, med särskilt fokus på barn i behov av särskilt stöd. •Hur organiseras övergångar mellan skolformerna? •Vilka professioner berörs och vilka roller har dessa vid övergångar? •På vilket sätt påverkas övergången och den samverkan som sker när det avser barn i behov av särskilt stöd?•Vilka framgångsfaktorer och hinder kan finnas vid övergångar?TeoriStudien har haft systemteorin och organisationsteori som grund. Systemteorin utgår ifrån helheten och vikten av att en organisation ska kunna fungera är beroende av de kopplingar som finns i systemet. MetodKvalitativa forskningsintervjuer har använts för att samla in empirin (Kvale & Brinkmann 2014). Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där informanterna fick en frihet när de besvarade frågorna. Vi intervjuade fem chefer inom förskola och grundskola. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades i sin helhet. Vi använde oss av metodansatsen fenomenologi för att se vad som sker i en organisation vad det gäller samverkan utifrån informanternas upplevelse av detta. Vi har utgått ifrån de fyra etiska huvudkraven som gäller vid forskning enligt Vetenskapsrådet (2002).ResultatStudien visar på en otydlighet inom organisationen när det gäller övergångar mellan de olika skolformerna. Det sker ingen naturlig och välplanerad samverkan vilket gör att var och en gör som den vill när det gäller övergångar. Det finns ingen tydlig struktur och ingen handlingsplan att följa. Kommunen är just nu inne i en omorganisation där förskolan och grundskolan separerats från varandra vilket gjort att samverkan minskat och försvårat skolledarnas arbete. Dock synliggörs det i studien att barn i behov av särskilt stöd ges en mer strategisk planerad övergång. Skolledarna är medvetna om sitt uppdrag och vilket ansvar de har. Elevhälsoteamet (EHT) kopplas endast in vid övergångar då det gäller barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagoger finns inte på plats i förskolan utan ingår i ett övergripande resursteam för kommunen. Förskolläraren har en stor roll och kunskap när det gäller överlämnandet tillsammans med vårdnadshavarna. När det gäller sekretessen i de olika skolformerna så ser informanterna inte någon svårighet utan de påtalar att det är viktigt att vårdnadshavarna finns med i hela processen. I studien framkommer vidare att det är av vikt att all personal har en insikt i varandras verksamheter så att förståelsen ökar och för att det ska kunna bli möjligt krävs det tid och planering.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogens roll är för oss otydlig vid övergångar och detta kan bero på att specialpedagogen tillsammans med övriga EHT blir involverade när det är barn i behov av särskilt stöd. I den generella övergången samverkar förskollärare med mottagande grundskola. Den mottagande grundskolans lärare är den samverkande parten från grundskolan.Att specialpedagogen då enbart arbetar mot barn i behov av särskilt stöd kan ställas i kontrast gentemot att målet för specialpedagogen faktiskt är att möta behov hos alla barn och elever. Specialpedagogen och de övriga i EHT stöttar då inte skolformerna kring att skapa det bästa för samtliga barn utan ses som en insats specifikt inriktat mot särskilt stöd. Det främjande arbetet missas ur ett specialpedagogiskt perspektiv och detta kan leda till att hinder som kunnat undanröjas av olika professioner inte upptäcks i tid. NyckelordSamverkan, skolledare, särskilt stöd, övergångar