Studieavbrott - ett val eller en konsekvens?

Då rikstäckande registerstudier visar att en femtedel av studerande i den kommunala vuxenutbildningen avbryter sina studier, men att det samtidigt saknas kunskap om orsakerna, är syftet med denna fallstudie att undersöka orsakerna bakom studieavbrott och hur avbrotten skulle kunna undvikas, för att...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Selman, Hande
Format: Others
Language:Swedish
Published: Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS) 2020
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32422
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mau-32422
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mau-324222020-11-05T05:28:34ZStudieavbrott - ett val eller en konsekvens?sweSelman, HandeMalmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS)Malmö universitet/Lärande och samhälle2020Social SciencesSamhällsvetenskapDå rikstäckande registerstudier visar att en femtedel av studerande i den kommunala vuxenutbildningen avbryter sina studier, men att det samtidigt saknas kunskap om orsakerna, är syftet med denna fallstudie att undersöka orsakerna bakom studieavbrott och hur avbrotten skulle kunna undvikas, för att få mer information om hur elever kan stödjas. Undersökningen består av 28 telefonintervjuer av elever som studerar samma ämne på grundläggande nivå. Intervjuresultaten sattes i perspektiv till push out, pull out och fall out-teori i syfte att synliggöra avbrottsmekanismer. Resultatet visar det finns diskrepanser kring respondenternas verbala motiveringar och den egentliga orsaksmekanismen. Strax under 50% av de motiveringar till avbrott som uppges, ligger utanför utbildningsinstansens domän, såsom familje- och relationsrelaterade orsaker och arbete eller inkomstskäl, medan intervjuresultatet i förhållande till det teoretiska ramverket visar att 25 av 28 avbrottsutsagor faktiskt bottnade i andra djupare orsaker (ingen eller låg utbildningsbakgrund, svårigheter att tillgodogöra sig kursinnehåll, svårt att närvara etc.) som skulle kunna påverkas av utbildningsinstansen genom flexiblare utbud/kursupplägg/schema och utökat stöd, då underliggande avbrottsfaktorer kategoriserats som push out eller fall out. Att därför betrakta studieavbrottsorsaker som ett hierarkiskt system bestående av symptom, problem och kärnproblem är av vikt för att kunna kartlägga de faktiska avbrottsorsakerna. Därmed skulle avbrotten kunna förebyggas strukturellt genom organisatoriska förändringar i kursutbud och kursupplägg, samt resurstilldelning till studievägledningen för kartläggning, tidig vägledning, studieplanering, fullgod information om vad studierna på respektive nivå innebär och tillgänglighet, i synnerhet riktat mot riskgrupper och situationer där tidigare avbrott förekommit. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32422Local 32700application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Social Sciences
Samhällsvetenskap
spellingShingle Social Sciences
Samhällsvetenskap
Selman, Hande
Studieavbrott - ett val eller en konsekvens?
description Då rikstäckande registerstudier visar att en femtedel av studerande i den kommunala vuxenutbildningen avbryter sina studier, men att det samtidigt saknas kunskap om orsakerna, är syftet med denna fallstudie att undersöka orsakerna bakom studieavbrott och hur avbrotten skulle kunna undvikas, för att få mer information om hur elever kan stödjas. Undersökningen består av 28 telefonintervjuer av elever som studerar samma ämne på grundläggande nivå. Intervjuresultaten sattes i perspektiv till push out, pull out och fall out-teori i syfte att synliggöra avbrottsmekanismer. Resultatet visar det finns diskrepanser kring respondenternas verbala motiveringar och den egentliga orsaksmekanismen. Strax under 50% av de motiveringar till avbrott som uppges, ligger utanför utbildningsinstansens domän, såsom familje- och relationsrelaterade orsaker och arbete eller inkomstskäl, medan intervjuresultatet i förhållande till det teoretiska ramverket visar att 25 av 28 avbrottsutsagor faktiskt bottnade i andra djupare orsaker (ingen eller låg utbildningsbakgrund, svårigheter att tillgodogöra sig kursinnehåll, svårt att närvara etc.) som skulle kunna påverkas av utbildningsinstansen genom flexiblare utbud/kursupplägg/schema och utökat stöd, då underliggande avbrottsfaktorer kategoriserats som push out eller fall out. Att därför betrakta studieavbrottsorsaker som ett hierarkiskt system bestående av symptom, problem och kärnproblem är av vikt för att kunna kartlägga de faktiska avbrottsorsakerna. Därmed skulle avbrotten kunna förebyggas strukturellt genom organisatoriska förändringar i kursutbud och kursupplägg, samt resurstilldelning till studievägledningen för kartläggning, tidig vägledning, studieplanering, fullgod information om vad studierna på respektive nivå innebär och tillgänglighet, i synnerhet riktat mot riskgrupper och situationer där tidigare avbrott förekommit.
author Selman, Hande
author_facet Selman, Hande
author_sort Selman, Hande
title Studieavbrott - ett val eller en konsekvens?
title_short Studieavbrott - ett val eller en konsekvens?
title_full Studieavbrott - ett val eller en konsekvens?
title_fullStr Studieavbrott - ett val eller en konsekvens?
title_full_unstemmed Studieavbrott - ett val eller en konsekvens?
title_sort studieavbrott - ett val eller en konsekvens?
publisher Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS)
publishDate 2020
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32422
work_keys_str_mv AT selmanhande studieavbrottettvalellerenkonsekvens
_version_ 1719355394522873856