Jag är lite överallt hela tiden En studie om specialpedagogens roll i arbetet med plan mot diskriminering och kränkande behandling

• Main Authors: Andersson, Matilda, Christensson, Petra
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS) 2020
• Subjects: diskursanalys; förskola; likabehandling; plan mot diskriminering och kränkande behandling; Social Sciences; Samhällsvetenskap
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33367

Sammanfattning/Abstract Matilda Andersson och Petra Christensson (2020). “Jag är lite överallt hela tiden”. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Resultatet av studien kan bidra till en insikt om hur några förskolor skriver fram sitt värdegrundsarbete i planen mot diskriminering och kränkande behandling. Studien kan tänkas framhålla konkreta förslag för att göra planen levande i verksamheten samt belysa vilka aktörer som deltar. Om olika framgångsfaktorer och farhågor upptäcks och lyfts fram i studien, kan det tänkas finnas med i beräkningen i framtiden när nya planer arbetas fram. Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att med särskilt fokus på specialpedagogens roll och aktivitet granska tio olika förskolors planer mot diskriminering och kränkande behandling. De tre frågeställningarna behandlar likheter och skillnader men även vilka olika aktörer som skrivs fram i arbetsprocessen med planerna. Ett extra fokus på specialpedagogens roll i arbetet med planerna lades för att se hur vår blivande roll som specialpedagoger kan tänkas se ut i värdegrundsarbetet. • Vilka likheter och skillnader finns mellan några olika förskolors planer mot diskriminering och kränkande behandling? • Vilka roller har olika aktörer när planerna arbetas fram? • Hur avspeglas specialpedagogiskt arbete och specialpedagogers yrkesroll i planerna? Teori Vi har valt att använda oss av diskursanalys som metod och eftersom diskursanalys som teori och metod inte går att helt särskilja, lyfts socialkonstruktionism i teoridelen då en viktig del i diskursanalysens framväxt är den socialkonstruktionistiska ansatsen. Organisationsteori och Bolman, Deals (2019) HR- perspektiv är ett annat teoretiskt perspektiv vi valt att anlägga på studien. Metod En diskursanalys gjordes på tio planer mot diskriminering och kränkande behandling. De flesta hämtades via förskolornas hemsidor. På de hemsidor där planerna saknades fick vi till oss planerna via mail. Planerna studerades utifrån fyra olika huvudteman Abstrakt/Konkret, 4 Avsändare/ Mottagare, Aktörer och Specialpedagogens roll. Därefter valdes fem planer ut för kompletterande intervjuer eftersom de stack ut extra i våra granskningar. Rektorer till dessa fem planer kontaktades och kompletterande intervjuer gjordes med för studien viktiga aktörer. Alla tio planer granskades och ingick i studien. Resultat Resultatet visar på att specialpedagogens arbete är sällsynt i planerna. I några planer omnämns yrkesrollen men specialpedagogiska aktiviteter skrivs sällan fram. Planens funktion och verkan i det dagliga arbetet hos merparten av förskolornas planer verkar enligt studien inte självklar. Vi tolkar det som att om konkreta arbetsmetoder och systematik i värdegrundsarbetet skrivs fram i planerna, så kan sannolikheten vara större att planerna är levande i verksamheterna. Om planerna inte är kända för olika aktörer i verksamheten kan det tänkas vara svårare att vara delaktig i det dagliga arbetet. Utan delaktighet blir det inget levande arbete utan bara något som måste bockas av för ansvariga. Implikationer I och med att specialpedagogens examina förändrats genom åren kan detta ha skapat en otydlighet för rektorer och huvudmän hur tolkningen av yrkesrollen ska göras. Därför ligger det på oss specialpedagoger att känna till vårt uppdrag och motivera varför vi behövs och vilka aktiviteter vi kan bistå med. Detta för att kunna ta barns perspektiv i värdegrundsarbetet. Konkreta arbetsmetoder i planen kan tänkas främja delaktigheten på alla nivåer. För att öka barnens inflytande och delaktighet i värdegrundsarbetet är en tanke att en barnversion borde finnas för att lättare göra barnen till både aktörer, mottagare och avsändare av planen. Slutsats Planen mot diskriminering och kränkande behandling tycks utifrån resultaten vara en komplex del i verksamheterna, vilket kan tänkas bero på lagändringar och att två olika lagar ofta behandlas i en och samma plan. Dessutom lever titeln ”Likabehandlingsplan” kvar i några av planerna. En implikation är att det kan tänkas bli tydligare om planerna hålls isär. Alltså att det istället ska finnas en plan mot diskriminering, som behandlar lagkravet från diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling som behandlar lagkravet från Skollagen.