TAKK för hela förskolan
AbstractDenna studie handlar om TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation), en metod som används i den svenska förskolan för att stimulera barns kommunikation och språkutveckling. Ambitionen med studien är att undersöka TAKK-metoden som komplement till det verbala språket vid komm...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS)
2020
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33437 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mau-33437 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mau-334372020-11-05T05:29:00ZTAKK för hela förskolansweDugonic, VesnaMalmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS)Malmö universitet/Lärande och samhälle2020pedagogerTAKKkommunikationspråkutvecklingförskolatillgänglighetSocial SciencesSamhällsvetenskapAbstractDenna studie handlar om TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation), en metod som används i den svenska förskolan för att stimulera barns kommunikation och språkutveckling. Ambitionen med studien är att undersöka TAKK-metoden som komplement till det verbala språket vid kommunikation och språkinlärning. Mer specifikt är syftet med studien att undersöka hur pedagoger använder, motiverar och värderar TAKK i arbete och utbildning.Examensarbete startade med en fördjupning i Vygotskijs teorier i det sociokulturella perspektivet på lärande. Studien baseras på data insamlad via semistrukturerade intervjuer med sammanlagt fem pedagoger från två olika förskolor, från en mellanstor stad i västra Sverige. Resultaten visar att båda förskolorna använde sig av TAKK som redskap för att stödja barns kommunikation och språkutveckling. De intervjuade pedagogerna var positivt inställda till användningen av TAKK-metoden och ansåg att TAKK kunde skapa en inkluderande miljö, där barn blir delaktiga i kommunikationen och lär sig tillsammans i samspel med pedagogerna och med varandra. Resultaten visar att pedagogernas användning av TAKK påverkas av utbildning och stöd, att det behövs både tid att lära sig tecken och att alla i arbetslaget är med för att pedagogerna skulle använda sig av TAKK aktivt i sitt arbete. Slutligen framkom det att TAKK används för hela barngrupper och i kommunikationen med alla barn på förskolorna, oavsett ålder eller kulturell bakgrund. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33437Local 32136application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
pedagoger TAKK kommunikation språkutveckling förskola tillgänglighet Social Sciences Samhällsvetenskap |
spellingShingle |
pedagoger TAKK kommunikation språkutveckling förskola tillgänglighet Social Sciences Samhällsvetenskap Dugonic, Vesna TAKK för hela förskolan |
description |
AbstractDenna studie handlar om TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation), en metod som används i den svenska förskolan för att stimulera barns kommunikation och språkutveckling. Ambitionen med studien är att undersöka TAKK-metoden som komplement till det verbala språket vid kommunikation och språkinlärning. Mer specifikt är syftet med studien att undersöka hur pedagoger använder, motiverar och värderar TAKK i arbete och utbildning.Examensarbete startade med en fördjupning i Vygotskijs teorier i det sociokulturella perspektivet på lärande. Studien baseras på data insamlad via semistrukturerade intervjuer med sammanlagt fem pedagoger från två olika förskolor, från en mellanstor stad i västra Sverige. Resultaten visar att båda förskolorna använde sig av TAKK som redskap för att stödja barns kommunikation och språkutveckling. De intervjuade pedagogerna var positivt inställda till användningen av TAKK-metoden och ansåg att TAKK kunde skapa en inkluderande miljö, där barn blir delaktiga i kommunikationen och lär sig tillsammans i samspel med pedagogerna och med varandra. Resultaten visar att pedagogernas användning av TAKK påverkas av utbildning och stöd, att det behövs både tid att lära sig tecken och att alla i arbetslaget är med för att pedagogerna skulle använda sig av TAKK aktivt i sitt arbete. Slutligen framkom det att TAKK används för hela barngrupper och i kommunikationen med alla barn på förskolorna, oavsett ålder eller kulturell bakgrund. |
author |
Dugonic, Vesna |
author_facet |
Dugonic, Vesna |
author_sort |
Dugonic, Vesna |
title |
TAKK för hela förskolan |
title_short |
TAKK för hela förskolan |
title_full |
TAKK för hela förskolan |
title_fullStr |
TAKK för hela förskolan |
title_full_unstemmed |
TAKK för hela förskolan |
title_sort |
takk för hela förskolan |
publisher |
Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS) |
publishDate |
2020 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33437 |
work_keys_str_mv |
AT dugonicvesna takkforhelaforskolan |
_version_ |
1719355470835089408 |