Lika barn leka bäst? -Elevers och skolledares tankar kring identitetsskapande processer i friskolan

• Main Authors: Machuca Möller, Catalina, Svensson, Jens
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS) 2012
• Subjects: elever; friskolor; gruppidentitet; identitetsskapande; individualisering; religiösa friskolor; skolledare; Vi och Dem; Humanities and the Arts; Humaniora och konst
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33850

I vårt arbete har vi undersökt hur de identitetsskapande processerna på friskolor medelever i grundskolans senare år ser ut. Genom kvalitativa intervjuer på tre friskolor, enmed uttalad kristen värdegrund och två allmänpedagogiska, ville vi ta reda på hureleverna anser att skolorna påverkar deras identitet, om det finns det en tydligaregruppidentitet på friskolor med religiös inriktning, samt vad skolledningens har sommål i arbetet med identitetsskapandet och hur detta uppfattas av eleverna.Vi har använt oss av sociologerna Giddens och Ziehes teorier kringidentitetsskapande, samt kunskapssociologerna Berger och Luckmann och av Foucaultsteorier kring diskursiva ordningar.Utifrån vår undersökning kan vi konstatera att samtliga elever anser att derasrespektive skola påverkar dem i deras identitetsskapande. På de allmänpedagogiskaskolorna menar eleverna att skolornas pedagogiska inriktning hjälper dem att utvecklastill självständiga och toleranta individer. Eleverna på skolan med en uttalad kristenvärdegrund anser att skolan delvis hjälper dem att få ett större självförtroende i derasreligiositet.Det framkommer också tydligt att den gemensamma religiösa gruppidentiteten intehar någon motsvarighet på de allmänpedagogiska inriktade friskolorna. En förklaringtill detta anser vi vara att eleverna på den kristna friskolan ser sig själva som avvikandefrån normen i det sekulariserade samhället och därför skapar ett starkare Vi.Vi finner också en överensstämmelse mellan skolledningens mål i hur eleverna skauppfatta sig själva och hur de faktiskt gör det. Utifrån Foucaults diskursteori och Bergeroch Luckmanns kunskapssociologiska teorier kan detta tolkas som att elevernasocialiseras in i ett sätt att tänka kring sig själva och att skolorna via vissa metoder haren viss kontroll över denna process.Vi anser att de religiösa friskolorna fyller en viktig funktion då eleverna på dessaskolor upplever att de där i högre grad får definiera sig själva än i det omgivandesamhället.