| Summary: | Högskoleförordningen beskriver att målet med studie- och yrkesvägledarexamen är att fåmed sig kompetenser så att den examinerade studenten självständigt kan arbeta som studieoch yrkesvägledare inom skolväsendet. De förväntas arbeta med vägledning tillsammans med andra professioner i skolväsendet. Lärare som är en yrkesgrupp de ska arbeta tillsammans med, har reglerade avtal som ger rätt till kompetensutveckling och mentorskap för att möjliggöra en introducering första arbetsåret som lärare. Motsvarande avtal finns inte reglerat för studie- och yrkesvägledare vilket skapar ett större eget ansvar för den egna kompetensutvecklingen. Syftet med studien är att beskriva och förstå hur studie- och yrkesvägledarekompetensutvecklas under det första arbetsåret. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver studie- och yrkesvägledare förutsättningarna för kompetensutveckling under första året som yrkesverksam inom sin profession? I vilka sammanhang beskriver studie- och yrkesvägledare att deras kompetensutveckling sker? En kvalitativ studie har gjorts med sex studie- och yrkesvägledare med examen från 2019 och som arbetar inom skolväsendet. Vid analys av empirin används Illeris kompetensformel med tillhörde begrepp engagemang, praktik och reflexion och Nice-handboken med tillhörande begrepp kärna av kompetenser.Studien visar att studie- och yrkesvägledarna under det första arbetsåret har tagit ett egetansvar för sin kompetensutveckling. Det egna behovet, engagemanget och kravet på nyakompetenser driver studie- och yrkesvägledarna att själva initiera kompetensutveckling.Studien visar även ett behov av avsatt formell arbetstid för reflektion och kollegialt utbytesom bidrar till studie- och yrkesvägledarnas kompetensutveckling. Även stöd frånbranschkollegor och vikten av att få en mentor under det första året skapar tillfällen förutveckling av kompetenser
|
|---|
