Dramapedagogik i undervisningen

• Main Authors: Levén, Anders, Nelson, Yonna
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT) 2006
• Subjects: dramapedagogik; lek; kreativitet; drama; lust; Social Sciences; Samhällsvetenskap
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35767

Vårt arbete försöker belysa hur drama och dramapedagogik används i undervisningen, samt att skapa en djupare förståelse för hur drama och dramapedagogik används och upplevs av lärare. Intresset för dessa frågor väcktes under vår praktikperiod, då vi ofta möttes av frågor och undran över vår utbildning inom kme. Vi har även varit nyfikna på om lärare ser något samband mellan lek och drama, och hur de definierar begreppet kreativitet i en lärandesituation. Metoden som vi har använt oss av för att finna svar på våra frågeställningar har varit kvalitativ genom intervjuer av åtta lärare och faktasökning i litteraturen. Genom våra intervjuer upptäckte vi att om drama används så är det vanligast förekommande som avslutningsprojekt på ett tematiskt arbete i form av teater och även i värderingsövningar. Det verkar som de flesta lärarna är positiva till dramapedagogik, även om inte alla arbetar med det aktivt. Tiden är en bidragande orsak, där en del känner att den inte räcker till. Leken verkar vara det område där alla är överens. Den är lättillgänglig och till för alla, oavsett utbildning. Vi hoppas och tror att vårt arbete ska kunna inspirera andra att fortsätta att kämpa för en bättre miljö för dramapedagogiken i skolan. === In our work we are trying to shed light on how drama and drama pedagogy are used in teaching. In addition, we hope to create a deeper understanding about how drama and drama pedagogy is used and experienced by teachers. Our interest in this issue arose in our internship period, during which we often met questions about and curiosity about our education within kme. Furthermore, we have been curious to know if teachers see a connection between educational games and drama and how they define the idea of creativity. The method we used to find out the answers to the issues in question was qualitative: interviews of eight teachers and an information search through the relevant literature. Through our interviews we discovered that if drama is used, it is most commonly used as the closing project for theme-based work. This was often in theater format, but also included values exercises. It seems that the majority of the teachers have a positive opinion about drama pedagogy, even if they do not all work with it actively. Time is a contributing factor in this; some of the teachers feel that there just isn’t enough. Games are an educational tool that nearly everyone agrees about. It is considered easily accessible for everyone, regardless of their education. We hope and believe that our work will inspire others to continue to fight for a better environment for drama pedagogy in schools.