| Summary: | Syftet med denna studie är att undersöka unga talare av svenska som andraspråks attityder till svenska med brytning. De insamlingsmetoder som används för att uppnå detta syfte är enkät samt kvalitativa intervjuer. 37 deltagare medverkar i enkätundersökningen vilken förutsätter ett lyssnande på inspelat talspråk, av svenska utan brytning och svenska med brytning. Enkäten utformades innehållandes adjektivpar (snäll-elak osv.) med differentialskalor från 1 till 7. Utifrån adjektivparen bedömer deltagarna hur de uppfattar respektive talare.För att förstå vilka upplevda faktorer som påverkar några av deltagarnas bedömning av de båda talarna utförs även kvalitativa intervjuer med sju av deltagarna i undersökningen.Resultatet från enkätundersökningen visar att deltagarna värderar de båda talarna lika vad gäller tillskrivandet av goda respektive negativa egenskaper. Ingen signifikant skillnad hittas således. Endast gällande variabeln rolig värderas talaren av svenska med brytning högre än talaren av svenska utan brytning.Resultatet från de kvalitativa intervjuerna visar att de upplevda faktorer som påverkar deltagarnas bedömning av respektive talare är: innehållet i det talarna berättade om, deras egna krav på språklig korrekthet, stereotyper samt rösten. Min slutsats är att det idag finns exempel på hur unga andraspråkstalare av svenska på en mångkulturell skola i ett mångkulturellt område har en övervägande positiv bild av den varietet de själva och många i deras omgivning talar. Resultatet säger emellertid inte någonting om huruvida det bland ungdomar med svenska som andraspråk numera råder en högre grad av tolerans mot språkliga varieteter.Ytterligare en slutsats är att de pedagogiska konsekvenser som resultatet från undersökningen medför beror på vilken tyngd man tillskriver en av intervjupersonernas, från det övriga resultatet, avvikande attityder.
|
|---|
