| Summary: | Studiens syfte var att söka förstå och visa på praktiska exempel på hur ett inkluderande arbete kan se ut i en engelsk grundskola (Secondary School). Frågeställningarna i undersökningen sökte belysa definitionen av begreppet inkludering, konkreta arbetsmetoder bland pedagoger, specialpedagogisk personal och skolledning för att skapa inkludering samt utmärkande möjligheter och hinder i detta arbete.Studiens förankrades med utgångspunkt i Vygotskys sociokulturella teori där de specialpedagogiska perspektiven utgjordes av det kategoriska, det relationella och i viss mån det organisatoriska. Aktuell teori och perspektiv hjälpte till att strukturera upp insamlad empiri. Insamlingen skedde med hjälp av observationer, samtal och kvalitativa intervjuer under fyra dagar hösten 2013. Studien var en fallstudie i en engelsk skola i London med cirka 1200 elever i åldrarna 10-19 år, ett hundratal lärare och ett tjugotal lärarassistenter. Skolan var uppdelad på tre adresser inom en central del av staden och aktuell studie utfördes på adressen där eleverna var mellan 10-14 år.Resultatet visade att det fanns en gemensam uppfattning på skolan hur inkludering i teorin definierades, men att det praktiska arbetssättet skilde intressenterna åt. Definitionen innebar att alla elever oavsett kapacitet var välkomna och att de för att få det stöd och den hjälp de ansågs vara i behov av, behövde kategoriseras. Genomgående fokuserade skolan och dess personal på elevens individuella prestation, både uppförandemässigt och resultatmässigt. Åtgärder utgjordes av belöningar och bestraffningar, nivågrupperingar och lärarassistenter. Dessa tre åtgärder bildade teman i resultatet tillsammans med ett fjärde, engelska som andraspråk.De specialpedagogiska implikationerna visar att det kategoriska arbetssättet i fallstudien försvårade ett inkluderande förhållningssätt eftersom eleverna grupperades utifrån uppförande och prestation och därmed inte kunde garanteras ett fullt deltagande. Grupperingarna försvårade utvecklingen av nya undervisningsmetoder på grund av ett minskat behov av differentiering där läraren alltså inte behövde anpassa undervisningen i någon större utsträckning. De specialpedagogiska åtgärderna var ett resultat av en rigid organisation där politiska intentioner om ökad måluppfyllnad och skolans oro för utanförskap och marginalisering satte ramarna för verksamheten. Avsaknad av dialog mellan elever och lärare, lärare och lärare, och lärare och skolledning hindrade ytterligare inkluderingen såsom den förstås utifrån tidigare forskning.
|
|---|
