”Musik ska byggas utav glädje, av glädje bygger man musik”

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till musik som hjälpmedel för att skapa en inkluderande samlingsstund. Musikens kan användas på många olika sätt och blir därför betydande för hur förskolläraren skulle kunna möta barns olikheter, samt skapa en inkludering som är ba...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Persson, Caroline, Stavgren, Daniella
Format: Others
Language:Swedish
Published: Malmö universitet, Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS) 2021
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-46670
Description
Summary:Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till musik som hjälpmedel för att skapa en inkluderande samlingsstund. Musikens kan användas på många olika sätt och blir därför betydande för hur förskolläraren skulle kunna möta barns olikheter, samt skapa en inkludering som är baserad på barnens intresse och behov.     Studiens analys av det insamlade empiriska materialet har tagit avstamp i Vygotskijs sociokulturella teori. Vidare har vi använt oss av Goffmans (2012) ritualiseringsbegrepp, Aspelins (2011) relationella perspektiv, Lindströms (2018) perspektiv på estetiken samt Farrells (2016) fyra kriterier för inkludering.  Empirin har samlats in genom en semistrukturerad intervju med en förskollärare samt enkätformulär som skickats ut till 15 förskollärare, där 5 valde att delta.    Genom analys av empirin kom vi fram till att musikens roll inom förskoleverksamheten varierar. Vilket vi kopplar till brist på definition av musikpedagogik i läroplanen samt avsaknaden av musikutbildning på förskollärarutbildningen. Den semistrukturerade intervjun som utfördes tillsammans med en förskollärare genomsyrades av begrepp som glädje och gemenskap och inte minst hennes entusiasm för att få barnen att våga uttrycka sig. Resultatet av enkäterna däremot visade att förskollärarna som deltog inte använder musik som metod för att skapa inkludering.  Det beskrivs inte heller att musikstunderna är präglade av glädje och gemenskap, utan det framkommer istället att musikstundens syfte innefattar sång och rörelse. Eftersom endast en förskollärare i enkäten vidrörde begreppet glädje i samband med frågor kring musikpedagogik kan vi se en stor skillnad på hur man ser på musikens roll i verksamheten. Vidare i enkätsvaren blir det tydligt att fokus för att skapa inkludering ligger på att barnen deltar verbalt eller kroppsligt, men hur de går tillväga för att möjliggöra deltagandet hos alla barn framgår inte.   I relation till tidigare forskning visar studien att ämnet är komplext. Tidigare forskning inom området är begränsad och näst intill helt obefintlig gällande att använda musik som verktyg för att skapa inkludering.