Implementering av matematikdidaktisk forskning i grundskolan : Tydlighet, läromedel och aktörskap

Studiens syfte är att beskriva hur F-3-lärare tänker att den matematikundervisning de bedriver är kopplad till forskning och hur lärarna tänker att matematikdidaktisk forskning kan tillgängliggöras för att implementeras i matematikundervisningen. Fyra enskilda semistrukturerade intervjuer och två se...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Esselin, Elin, Olsen, Anna
Format: Others
Language:Swedish
Published: Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation 2020
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48977
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mdh-48977
record_format oai_dc
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Evidence-based
Mathematics
Didactics
Textbooks
Elementary School
Educational Practice.
Forskningsimplementering
matematik
didaktik
vetenskaplig grund
läromedel
undervisning
grundskola.
Mathematics
Matematik
spellingShingle Evidence-based
Mathematics
Didactics
Textbooks
Elementary School
Educational Practice.
Forskningsimplementering
matematik
didaktik
vetenskaplig grund
läromedel
undervisning
grundskola.
Mathematics
Matematik
Esselin, Elin
Olsen, Anna
Implementering av matematikdidaktisk forskning i grundskolan : Tydlighet, läromedel och aktörskap
description Studiens syfte är att beskriva hur F-3-lärare tänker att den matematikundervisning de bedriver är kopplad till forskning och hur lärarna tänker att matematikdidaktisk forskning kan tillgängliggöras för att implementeras i matematikundervisningen. Fyra enskilda semistrukturerade intervjuer och två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med två respektive tre deltagare har genomförts för datainsamling, vid två grundskolor i Mellansverige. Studiens resultat visar att lärarna som deltagit i studien grundar sin matematikundervisnings forskningsanknytning i användandet av läromedel, nationella prov och kartläggningar. Lärarna i studien får tillgång till forskning via sekundärkällor och beskriver kollegiala samarbeten som viktiga för forskningens tillgänglighet. Vidare finns det en brist på transparens kring forskningsimplementering, vilket riskerar att begränsa lärarnas aktörskap och verkar skapa en avig inställning till forskning bland lärarna. Slutligen visar studiens resultat att lärarna upplever att matematikdidaktisk forskning behöver bli konkretare. Studiens slutsats blir därmed att lärare grundar en forskningsbaserad matematikundervisning i användandet av läromedel, nationella prov och kartläggningar. Lärarna tar till sig forskning från andrahandskällor och forskningsimplementeringen är icke transparant för lärarna, vilket gör att deras aktörskap begränsas. Lärarna önskar därför tydlighet gällande forskningsimplementering från organisationen och att matematikdidaktisk forskning i större utsträckning besvarar hur lärarna ska implementera den. === The aim of this study is to examine how F-3-Teachers reflect upon how their practice is linked to evidence-based teaching methods in mathematics. The study also aims to answer how teachers experience the availability of mathematical didactic evidence and how they can implement it into practice. To acquire the result in this study four semi-structured interviews and two semi-structured focusgroup interviews with 2 and 3 participants, were conducted. The informants were chosen from two elementary schools in Sweden. Results show that teachers claimed they implement evidence-based practice using textbooks, national tests, and diagnostic tests. Furthermore, the informants get access to evidence based material trough secondary sources and they describe collegial partnership as critical in the acquisition of evidence-based knowledge. The teachers experience a lack of transparency in the implementation of evidence-based methods, which in turn might deprive them of agency in the development of their evidence-based educational practices, as well as cause them to develop a hostile attitude towards evidence-based practices. Finally results show that the teachers want a more concrete research which tells them how to incorporate evidence-based methods in their educational practices. In conclusion the teachers in this study implement evidence-based practice using textbooks, national tests, and diagnostic tests. The teachers acquire mathematical didactic evidence through secondary sources and the evidence that is implemented into their schools’ practices seems to be non-transparent to the teachers of this study. This makes the teachers feelings of own agency toward an evidence based mathematical practice limited. The teachers in this study therefore wish that the mathematic didactic evidence that is implemented by the school-organization were more transparent to them and that the mathematic didactic evidence describes how the teacher should implement the evidence to a greater extent.
author Esselin, Elin
Olsen, Anna
author_facet Esselin, Elin
Olsen, Anna
author_sort Esselin, Elin
title Implementering av matematikdidaktisk forskning i grundskolan : Tydlighet, läromedel och aktörskap
title_short Implementering av matematikdidaktisk forskning i grundskolan : Tydlighet, läromedel och aktörskap
title_full Implementering av matematikdidaktisk forskning i grundskolan : Tydlighet, läromedel och aktörskap
title_fullStr Implementering av matematikdidaktisk forskning i grundskolan : Tydlighet, läromedel och aktörskap
title_full_unstemmed Implementering av matematikdidaktisk forskning i grundskolan : Tydlighet, läromedel och aktörskap
title_sort implementering av matematikdidaktisk forskning i grundskolan : tydlighet, läromedel och aktörskap
publisher Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation
publishDate 2020
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48977
work_keys_str_mv AT esselinelin implementeringavmatematikdidaktiskforskningigrundskolantydlighetlaromedelochaktorskap
AT olsenanna implementeringavmatematikdidaktiskforskningigrundskolantydlighetlaromedelochaktorskap
AT esselinelin evidencebasedmathematicsinelementaryschooltransparencytextbooksandagency
AT olsenanna evidencebasedmathematicsinelementaryschooltransparencytextbooksandagency
_version_ 1719323958052913152
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mdh-489772020-06-27T03:32:47ZImplementering av matematikdidaktisk forskning i grundskolan : Tydlighet, läromedel och aktörskapsweEvidence Based Mathematics in Elementary School : Transparency, Textbooks and AgencyEsselin, ElinOlsen, AnnaMälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikationMälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation2020Evidence-basedMathematicsDidacticsTextbooksElementary SchoolEducational Practice.Forskningsimplementeringmatematikdidaktikvetenskaplig grundläromedelundervisninggrundskola.MathematicsMatematikStudiens syfte är att beskriva hur F-3-lärare tänker att den matematikundervisning de bedriver är kopplad till forskning och hur lärarna tänker att matematikdidaktisk forskning kan tillgängliggöras för att implementeras i matematikundervisningen. Fyra enskilda semistrukturerade intervjuer och två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med två respektive tre deltagare har genomförts för datainsamling, vid två grundskolor i Mellansverige. Studiens resultat visar att lärarna som deltagit i studien grundar sin matematikundervisnings forskningsanknytning i användandet av läromedel, nationella prov och kartläggningar. Lärarna i studien får tillgång till forskning via sekundärkällor och beskriver kollegiala samarbeten som viktiga för forskningens tillgänglighet. Vidare finns det en brist på transparens kring forskningsimplementering, vilket riskerar att begränsa lärarnas aktörskap och verkar skapa en avig inställning till forskning bland lärarna. Slutligen visar studiens resultat att lärarna upplever att matematikdidaktisk forskning behöver bli konkretare. Studiens slutsats blir därmed att lärare grundar en forskningsbaserad matematikundervisning i användandet av läromedel, nationella prov och kartläggningar. Lärarna tar till sig forskning från andrahandskällor och forskningsimplementeringen är icke transparant för lärarna, vilket gör att deras aktörskap begränsas. Lärarna önskar därför tydlighet gällande forskningsimplementering från organisationen och att matematikdidaktisk forskning i större utsträckning besvarar hur lärarna ska implementera den. The aim of this study is to examine how F-3-Teachers reflect upon how their practice is linked to evidence-based teaching methods in mathematics. The study also aims to answer how teachers experience the availability of mathematical didactic evidence and how they can implement it into practice. To acquire the result in this study four semi-structured interviews and two semi-structured focusgroup interviews with 2 and 3 participants, were conducted. The informants were chosen from two elementary schools in Sweden. Results show that teachers claimed they implement evidence-based practice using textbooks, national tests, and diagnostic tests. Furthermore, the informants get access to evidence based material trough secondary sources and they describe collegial partnership as critical in the acquisition of evidence-based knowledge. The teachers experience a lack of transparency in the implementation of evidence-based methods, which in turn might deprive them of agency in the development of their evidence-based educational practices, as well as cause them to develop a hostile attitude towards evidence-based practices. Finally results show that the teachers want a more concrete research which tells them how to incorporate evidence-based methods in their educational practices. In conclusion the teachers in this study implement evidence-based practice using textbooks, national tests, and diagnostic tests. The teachers acquire mathematical didactic evidence through secondary sources and the evidence that is implemented into their schools’ practices seems to be non-transparent to the teachers of this study. This makes the teachers feelings of own agency toward an evidence based mathematical practice limited. The teachers in this study therefore wish that the mathematic didactic evidence that is implemented by the school-organization were more transparent to them and that the mathematic didactic evidence describes how the teacher should implement the evidence to a greater extent. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48977LÄRARUTBILDNINGEN, application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess