Implementation of energy efficiency measures in Swedish single-family houses

• Main Author: Nair, Gireesh
• Format: Doctoral Thesis
• Language: English
• Published: Mittuniversitetet, Institutionen för teknik och hållbar utveckling 2012
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-15841; http://nbn-resolving.de/urn:isbn:978-91-86694-68-5

Energy efficiency improvements in the residential sector have manybenefits, such as reducing greenhouse gas emissions, improving energy security,creating jobs and improving living conditions. There is a large potential to improveenergy efficiency in existing Swedish residential buildings. Many of the energyefficiency measures that can be implemented in buildings may be cost effective.However, the successful implementation of efficiency measures depends onmultiple factors, including the attitudes and perceptions of the relevant actors. Insingle‐family houses the homeowners are important actor in the diffusion ofenergy efficiency measures as they are the final decision makers regarding whetherto adopt such measures. An adopter‐centric approach was used to studyhomeowners’ adoption and intention to adopt energy efficiency measures. Twomail‐in questionnaire surveys of owners of single‐family houses were conducted;one was a national survey, and the other was sent to selected households in twocounties that had installed energy‐efficient windows. The government fundedchange agents and private actors like sellers/installers could influencehomeowners’ adoption decisions. Accordingly, a survey of municipality energyadvisers across Sweden and window sellers/installers in Jämtland County wasconducted to understand their perception and attitude towards energy efficiencymeasures.The results show that the majority of homeowners considered it importantto reduce their household energy use, with most of them preferred to undertakeno‐cost measures (e.g., switching off lights). The majority of respondinghomeowners (70-90%) did not intend to improve their building envelopecomponents mainly because they were satisfied with their existing components.Investment costs and annual energy cost savings were the most importantfactors in the adoption of energy‐efficient building envelope measures.Homeowners who considered their energy costs to be high were more likely toadopt an energy efficiency investment measure compared to those who thoughttheir energy costs were low. Though the majority of homeowners did not considertheir energy cost as high still they considered it important to reduce householdenergy cost. Therefore, economic incentives may induce homeowners to adoptsuch measures. Increasing the energy price may induce more homeowners toadopt energy efficiency measures as the higher energy price may further improvethe cost effectiveness of such measures. However, majority of homeowners did notconsider energy and CO2 taxes as effective policy instruments that encourage themto adopt energy efficiency measures.iiHomeowners considered interpersonal sources, builders, sellers andinstallers to be important sources of information regarding the adoption of energyefficiency measures. Energy advice service could be an important policy tool topromote energy efficiency, but about 50% of the homeowners are unaware of thisservice. Only 14% of homeowners had consulted an energy adviser out of which57% (i.e. 8% to total respondents) had implemented the suggestions. Hence, moreefforts are needed to increase awareness and effectiveness of energy advice service.The majority of municipal energy advisers were of the opinion that increasedfinancial support and more training in technical aspects of energy issues couldimprove their performance.Actors close to homeowners in the supply chain, such as sellers andinstallers, could play an important role in homeowners’ adoption of energyefficiency measures. Approximately 97% of responding homeowners who receiveda recommendation about particular windows from a seller/installer had installedthe recommended windows. The window sellers/installers in Jämtland prefer awindow that is reasonably energy efficient. The majority will not recommend awindow with a U‐value of < 1.2 W/m2K mainly because they were concerned aboutcondensation issues and about the high prices of such windows. Approximately80% of homeowners who availed themselves of the investment subsidy installedwindows with a U‐value of 1.2 W/m2K. Like the window sellers/installers,homeowners cited condensation issues and high prices as reasons for not buyingmore energy‐efficient windows. This finding suggests that windowsellers/installers have strong influence in homeowners’ choice of windows.Therefore to increase the adoption rate of more energy‐efficient windows inexisting single‐family houses, it may be necessary to address windowsellers’/installers’ concerns about these windows. === Energieffektiviseringar inom bostadssektorn kan ge flera vinster somminskade utsläpp av växthusgaser, ökad energisäkerheten, fler arbetstillfällen ochförbättrad inomhusmiljö. Det finns en stor potential att förbättraenergieffektiviteten i befintliga bostäder i Sverige. Många av de energiåtgärdersom kan implementeras är också kostnadseffektiva. Emellertid är framgångsrikimplementering av energiåtgärder beroende av många faktorer, inklusive attityderoch uppfattningar hos inblandade aktörer. I enfamiljsvillor är villaägarna viktigaaktörer för spridningen av energiåtgärder eftersom de beslutar om huruvidasådana åtgärder ska genomföras. Här används en adopter‐centrerad metod för attstudera villaägares genomförande av energiåtgärder och intentioner att genomförasådana åtgärder. Två skriftliga enkätundersökningar har genomförts blandvillaägare, den ena var en nationell undersökning, och den andra avgränsades tilltvå län och skickades till hushåll som hade installerat energieffektiva fönster.Statligt finansierade förändringsagenter och privata aktörer somförsäljare/installatörer kan påverka husägares beslut om genomförande. Därförgenomfördes en enkätundersökning bland kommunala energirådgivare över helaSverige och bland försäljare/installatörer av fönster i Jämtlands län för att förståderas uppfattning och attityder till energiåtgärder.Resultaten visar att majoriteten av villaägarna ansåg det viktigt att minskaenergianvändningen i hushållet, och att de flesta föredrog att genomförakostnadsfria åtgärder (t.ex. att släcka lampor). Majoriteten (70‐90%) av devillaägare som svarat på enkäten hade inte för avsikt att genomföraenergiförbättrande investeringar i byggnadens ytterhölje huvudsakligen eftersomde var nöjda med de befintliga komponenterna.Villaägare som ansåg att de hade hög energikostnad var mer benägna attgöra en energiåtgärd som krävde investeringar jämfört med de som ansåg att dehade låg energikostnad. Investeringskostnad och årlig energikostnadsbesparingvar de viktigaste faktorerna för att genomföra energiåtgärder i byggnadensytterhölje. Även om de flesta villaägare inte ansåg att deras energikostnader varhög så ansåg de ändå att det var viktigt att minska energikostnaderna i hushållet.Av den orsaken kan ekonomiska stimulanser förmå villaägare att genomförasådana åtgärder. Ökning av energipriset kan påverka fler villaägare att genomföraenergiåtgärder eftersom det högre energipriset ytterligare kan förbättrakostnadseffektiviteten av sådana åtgärder. Emellertid ansåg majoriteten avvillaägarna att energi‐ och CO2‐skatter inte var ett effektivt politiskt instrumentsom uppmuntrar dem att genomföra energiåtgärder.ivVillaägarna ansåg att personlig kommunikation från byggare, försäljare ochinstallatörer var viktiga informationskällor för att genomföra energiåtgärder.Energirådgivningstjänsten kan vara ett viktigt instrument för att främjaenergieffektivitet, men ca 50% av villaägarna känner inte till denna service. Endast14 % av villaägarna hade konsulterat energirådgivare, och av dessa hade 57%(d.v.s. 8% av alla som svarat på enkäten) genomfört förslagna åtgärder. Såledesbehövs mer insatser för att öka medvetenhet om och effektiviteten hosenergirådgivningstjänster. Majoriteten av kommunala energirådgivare trodde attökat ekonomiskt stöd och mer utbildning i tekniska aspekter av energifrågor skulleförbättra deras resultat.Aktörer nära villaägare i efterfrågekedjan, såsom försäljare och installatörer,kan spela en viktig roll i villaägarnas genomförande av energiåtgärder. Cirka 97%av de villaägare som svarat och som fått rekommendation om vissa fönster från enförsäljare/installatör hade också installerat de rekommenderade fönstren.Försäljare/installatörer av fönster i Jämtland föredrar ett fönster som är måttligt energieffektivt. Majoriteten rekommenderade inte fönster med U‐värde <1,2W/m2K huvudsakligen på grund av kondensfrågor och de höga priserna på dessafönster. Cirka 80% av de villaägare som använt sig av bidrag för installation avfönster installerade fönster med ett U‐värde på 1,2 W/m2K. Liksomförsäljare/installatörer av fönster angav villaägare kondensproblem och höga prisersom skäl för att inte köpa fönster som var mer energieffektiva. Dessa resultatindikerar att försäljare/installatörer av fönster har stort inflytande på villaägaresval av nya fönster. För att öka spridningen av mer energieffektiva fönster ibefintliga småhus, kan riktad information till försäljare/installatörer behövas somsakligt redovisar för‐ och nackdelar med energieffektiva fönster.