| Summary: | Den svenska skolan har genomgått drastiska förändringar de senaste decennierna. New PublicManagement-idéerna som trädde in i den offentliga sektorn under tidiga 90-talet innebar förändringari strukturer och processer, bland annat inom skolan i syfte med att ersätta professionell egenkontrollmed management i hopp om att skapa kontrollerbarhet och effektivitet. De nya idéerna som infördesersatte inte de gamla styrningsmodellerna. Det blev istället mycket av allt vilket benämns sominstitutionell trängsel. Flera forskare poängterar att som följd av detta har skolaktörerna ett komplextsammanhang att förhålla sig till, då det råder flera styrningslogiker. Då vi intresserar oss av hur dessalogiker påverkar skolaktörernas arbete har vi utfört en mindre fallstudie på en kommunal skola. Syftetmed studien är att få kunskap om vilka institutionella logiker som synliggörs när skolaktörer talar omsitt arbete och vad samexistensen av flera styrningslogiker inom skolan gett för påverkan förskolaktörernas vardagliga arbete. Resultatet visar på att tre institutionella logiker synliggörs -marknadslogik, byråkratisk logik och profession. Deras påverkan på skolaktöreras arbete tas i uttrycki bland annat en stramare budget att förhålla sig till, större krav på marknadsföring av skolan,upplevelser av minskade möjligheter att fatta beslut och påverka och ökat dokumentationsarbete.Krockarna som uppstår mellan styrningslogikerna orsakar i sin tur stress hos skolaktörerna. === <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>
|
|---|
