| Summary: | Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka hur sex specialpedagoger beskriver arbetet medbarns utmanade beteende och därigenom analysera hur inkludering i förskolan kan förstås ochmöjliggöras. Kvalitativa intervjuer har genomförts med specialpedagoger på Åland och i Kalmar län.Beskrivningar av barns utmanande beteende, pedagogers bemötande och inkludering kartladesutifrån intervjuernas utsagor. Med hjälp av Nilholms (2007) specialpedagogiska perspektiv somteoretisk utgångspunkt gjordes en analys. Utmärkande i resultatet är bland annat att detkompensatoriska talet om barn är starkt trots att inkluderingsbegreppet är sprunget ur den kritiska,mer relationella synen på skolverksamhet. Att åtgärder sätts in motiveras genom förklaringen attbarnen behöver det men också utifrån tanken att miljön ska vara föränderlig för barnet. Utsagor visaratt arbeta inkluderande är ett rättesnöre för alla inom verksamheten så särlösningar för barn görs medtanken att individanpassa och förändringar i miljön sker för allas rätt att delta. Analysen visar dockatt det finns en stark norm för det normala barnet. Specialpedagogerna i studien uttrycker attförskollärare har en osäkerhet kring vad inkludering innebär. Föreställningen att barngruppen skavara rumsligt tillsammans hela tiden förekommer. På så vis uppstår en spänning mellan detindividuella och gruppens aktiviteter. Slutsatsen blir att dilemman inom förskoleverksamheten oftasynliggörs. Det problematiska med kategoriseringar av barn och hur skolsystemet är organiserat haringa rätta svar. Analysen visar att specialpedagogisk handledning erbjuder ett tillfälle förförskollärare att reflektera och muntliga förhandlingar kring bästa förhållningssättet till dessadilemman sker. Studien kan påvisa slutsatsen att mer samtal inom förskoleverksamhet med enmedvetenhet att enas om kompromisslösningar för olika praktiska dilemman kan främjainkluderingsarbetet. === <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>
|
|---|
