Bildämnet ur ett genusperspektiv : Sex bildlärares uppfattningar om genus inom bildverksamheten.

• Main Authors: Sjödin, Filip, Strömqvist, Madelene
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap 2020
• Subjects: Bildämnet; Feminisering; Genus; Könsnorm; Lärare; Educational Sciences; Utbildningsvetenskap
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40406

Enligt Skolverkets rapport (2015) om grundskolan har det visat sig att flickor i större utsträckning får högre betyg än pojkar i skolämnen, och att detta visar sig extra tydligt inom bildämnet. Skolverket (2015) menar att intresset för bildämnet, uppfattningen att bild är ett roligt ämne och viljan att anstränga sig för att få ett bra betyg är mycket vanligare bland flickor. Tidigare forskning belyser ofta resultat omkring feminisering och genus i undervisningen i de högre åldrarna inom ämnet bild. Forskningen visar att bildämnet anses som feminint, till exempel att då det enligt läroplanen ska innefatta uttryck av känslor konnoterar det till det feminina (Wikberg, 2013). Det framkommer även att pojkar generellt sett inte har samma intresse för bildämnet som flickorna. Vår studie är inriktad mot de yngre åldrarna i grundskolan, närmare bestämt mellanstadiet. Vårt syfte är att bidra med kunskap om bildlärares uppfattningar av betydelsen av genus i bildundervisningens årskurs 4–6. Vi har för att stödja studiens syfte valt att använda oss av en fenomenografisk ansat. Inom fenomenografi är det de subjektiva erfarenheterna och uppfattningar som studeras och tolkas och resultatet av analysen kallas här för utfallsrum (Dahlgren &amp; Johansson 2019). Studien är kvalitativ och vi har valt intervjuer som metod för att vi vill undersöka informanternas uppfattningar av betydelsen av genus i bildundervisningen. I resultatet har vi analyserat likheter, skillnader och variationer i det insamlade materialet, i enlighet med ett fenomenografiskt ramverk. Genom vår analys har vi identifierat fyra kategorier, dessa kategorier är: uppfattningar om lugna flickor och stökiga pojkar, elevplaceringar i bildsalen, genusanpassad undervisning och individbaserat engagemang. Vår studie visar att man som lärare bör har ett medvetet förhållningssätt, där både genusstrukturer och elevernas individuella utveckling är i fokus. Detta är viktigt inte minst för att kunna motverka de könsnormativa och stereotypa intryck som elever utsätts för i dag, där sociala medier och mediebilder överöser våra unga.  === <p>2020-06-08</p>