| Summary: | Denna studie handlade om personal på ett gruppboende för ensamkommande asylsökande flyktingbarn. Den hade syftet att undersöka professionalitet, inre och yttre påverkan i personalens möte med barnen samt att utröna vilken kompetens som behövs för att arbeta inom detta område. De frågeställningar som framtogs behandlade riktlinjers och relationers påverkan på mötet med barnen, personalens syn på professionalitet är och vad som är professionalitet i deras arbete samt deras syn på kompetens. Den tidigare forskningen var koncentrerad till studier där fokus ligger på förståelsen för det sociala arbetet och dess påfrestningar. De teoretiska utgångspunkterna var professionalitet, etnicitet, interkulturellt socialt arbete och konsekvenspedagogik där etnicitet främst inriktar sig på identitetskonstruktion. Metoden som valdes var kvalitativa halvstrukturerade djupintervjuer med personal på ett kommunalstyrt gruppboende för ensamkommande asylsökande flyktingbarn. Valet av metod byggde på att få insikt i personalens känslor och uppfattningar om arbetet. En intervjumall utarbetades i teoretiska block. Analysen utformades i ett hermeneutiskt perspektiv med meningskoncentrering som metod för att lyfta fram det essentiella i respondenternas svar. Studien visade att professionalitet inte är helt enkelt att definiera, särskilt inte i förhållande till sina egna känslor samt att kompetens inom detta yrke är svårt att läsa sig till, det är de personliga egenskaperna som avgör om man kan göra ett bra arbete i personalgruppen och mot barnen. I det avslutande kapitlet diskuterades kommunens ansvar och engagemang samt framtida forskningsmöjligheter inom ämnet.
|
|---|
