Didaktisk förståelse av naturvetenskapliga ämnen : - en kvalitativ studie på KOMVUX

Sammanfattning Syftet med den här uppsatsen är att belysa tre lärares didaktiska arbetssätt i naturvetenskapliga ämnen samt elevers förståelse av lektionsinnehållet som problemområde. Undersökningen har gjorts i form av enkätintervjuer på KOMVUX. Både lärare och elever har deltagit. Fokus ligger på...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Wärn, Maria
Format: Others
Language:Swedish
Published: Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap 2010
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-11087
Description
Summary:Sammanfattning Syftet med den här uppsatsen är att belysa tre lärares didaktiska arbetssätt i naturvetenskapliga ämnen samt elevers förståelse av lektionsinnehållet som problemområde. Undersökningen har gjorts i form av enkätintervjuer på KOMVUX. Både lärare och elever har deltagit. Fokus ligger på lärares planering och reflektioner som rör didaktik och kommunikation samt om eleverna förstår lektionsinnehållet. Det problematiserade området har belysts ur en sociokulturell syn på lärande. Undersökningen är i huvudsak kvalitativ, men det finns också element som drar åt det kvantitativa hållet. Frågeställningarna är följande; 1) hur lägger några lärare upp den didaktiska och kommunikativa planeringen inför ett lektionstillfälle?, 2) i vilken utsträckning gör de det?, 3) hur reflekterar lärarna didaktiskt och kommunikativt efter lektionstillfället?, 4) i vilken utsträckning gör de det?, 5) hur väl når lärares centrala budskap fram till eleverna? Samt  6) vad anser de om kommunikationen? Resultaten visade att de tre lärarna i ganska stor utsträckning planerar såväl som reflekterar både didaktiskt och kommunikativt. Planeringen framgår genom att lärarna lyfter fram att de strukturerar lektionsinnehållet och håller dialogen öppen för frågor i klassrummet. Majoriteten av eleverna som besvarade enkätintervjuerna kunde helt redogöra för lektionernas centrala budskap. Ett fåtal kunde inte redogöra för detta. Klassrumskommunikationen såg både elever och lärare som god. Eleverna ansåg att lärarna lyssnade på dem och tog deras frågor på allvar. Undersökningen kan också ses som en utgångspunkt för vidare forskning, om vad och hur lärares arbetsinsatser i naturvetenskapliga ämnen ger för resultat när det gäller elevers lärande.