Rehabilitering efter stroke : Följs lokala strokeriktlinjer av arbetsterapeuter verksamma i Örebro läns kommuner?

För att säkerställa god och evidensbaserad vård för personer som drabbats av stroke finns nationella strokeriktlinjer upprättade. I Örebro län har man utifrån dessa utvecklat lokala strokeriktlinjer, där den rehabiliterande fasen beskrivs mer fördjupat än i de nationella. Syfte: Att kartlägga i vilk...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Gustafsson, Karin, Oxelgren, Johanna
Format: Others
Language:Swedish
Published: Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin 2012
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23326
Description
Summary:För att säkerställa god och evidensbaserad vård för personer som drabbats av stroke finns nationella strokeriktlinjer upprättade. I Örebro län har man utifrån dessa utvecklat lokala strokeriktlinjer, där den rehabiliterande fasen beskrivs mer fördjupat än i de nationella. Syfte: Att kartlägga i vilken utsträckning arbetsterapeuter verksamma i Örebro läns kommuner arbetar efter lokala strokeriktlinjer. Metod: I denna studie användes en kvantitativ design där ett webb-baserat frågeformulär skickades ut till 168 arbetsterapeuter. Nittioen av dessa besvarade formuläret (svarsfrekvens 54%). Data analyserades med deskriptiv statistik. Resultat: Nittioåtta procent angav att de inte visste eller att det inte fanns något multidisciplinärt stroketeam i deras kommun. I de fall vårdplan upprättats (n=70) av slutenvården angav 49% att det ibland eller sällan framgått vilka insatser klienten varit i behov av. Sextio procent genomförde oftast en vårdplanering i hemmet. Sjuttionio procent utförde oftast en bedömning av aktivitetsförmåga, medan mer specifik bedömning av motorisk förmåga (52%) samt kognitiv förmåga (22%) inte utfördes lika frekvent. Åttioen procent utförde oftast en bedömning av miljön, där den fysiska tillgängligheten bedömdes i högre utsträckning än den kognitiva. De åtgärder som var mest förekommande var handledning av annan personal. Kognitivt inriktade åtgärder utfördes inte lika ofta som motoriskt inriktade åtgärder. Sjuttionio procent angav att ett samarbete med logoped sällan eller aldrig funnits. Nittiotvå procent utförde oftast en utvärdering av varje åtgärd. Slutsats: Riktlinjerna följdes generellt avseende vårdplanering i hemmet, bedömningar och åtgärder. Motoriskt inriktade bedömningar och åtgärder var dock mer förekommande än kognitivt inriktade. Aktivitetsförmåga bedömdes oftast och handledning av personal var den åtgärd som de flesta deltagarna utförde. Majoriteten av de som besvarat enkäten följde riktlinjerna avseende utvärdering av varje åtgärd.