Livskvalitet efter en brännskada

Bakgrund: I Sverige brännskadas cirka 20 000 personer om året och cirka 1 363 patienter per år vårdas på sjukhus för sina brännskador. Livskvalitet betyder olika för samtliga människor beroende på vilken situation personen befinner sig i. En brännskada orsakad av en olyckshändelse kan utlösa en psyk...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Dahlström, Therese, Engberg, Sandra
Format: Others
Language:Swedish
Published: Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin 2013
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29300
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-oru-29300
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-oru-293002013-06-18T04:15:27ZLivskvalitet efter en brännskadasweDahlström, ThereseEngberg, SandraÖrebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicinÖrebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin2013NursingOmvårdnadBakgrund: I Sverige brännskadas cirka 20 000 personer om året och cirka 1 363 patienter per år vårdas på sjukhus för sina brännskador. Livskvalitet betyder olika för samtliga människor beroende på vilken situation personen befinner sig i. En brännskada orsakad av en olyckshändelse kan utlösa en psykisk kris. Krisens faser är: chockfas, reaktionsfas, bearbetningsfas och nyorienteringsfas. En persons förmåga att hantera svårigheter i livet kan förstås utifrån känsla av sammanhang (KASAM). KASAM utgår från begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.  Syfte: var att beskriva livskvalitet hos vuxna efter en brännskada. Metod: en litteraturstudie med en systematisk sökning med en beskrivande design har genomförts. Dataanalys genomfördes med en modifierad innehållanalys.  Resultat: I studien framkom fem kategorier: Arbete, Allmän hälsa och socialt välbefinnande, Mental hälsa, Fysisk funktion och fysisk hälsa samt Kroppsuppfattning. Förmågan att arbeta främjade livskvaliteten. Brännskadans placering hade betydelse för utveckling av ångest/depression, de patienterna med ansiktsdeformeringar och/eller brännskadade händer fick diagnosen ångest/depression i större utsträckning än resterande patienter. En brännskada medförde en sämre mental hälsa än bland normalpopulationen. Social förmåga, personliga relationer, sexualliv och kärleksrelation påverkade livskvaliteten. Att bearbeta de estetiska och funktionella negativa konsekvenser som brännskadan medfört var betydande för livskvaliteten.    Slutsats: Förmågan att arbeta, brännskadans storlek, djup och placering påverkar livskvaliteten. Brännskadade patienters nuvarande familjesituation är mer tillfredsställande jämfört med normalpopulationen fyra år efter brännskadan. Ansiktdeformeringar och brännskadade händer ger svåra sociala problem.    Sökord: Brännskada, Kris, Livskvalitet och Trauma Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29300application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Nursing
Omvårdnad
spellingShingle Nursing
Omvårdnad
Dahlström, Therese
Engberg, Sandra
Livskvalitet efter en brännskada
description Bakgrund: I Sverige brännskadas cirka 20 000 personer om året och cirka 1 363 patienter per år vårdas på sjukhus för sina brännskador. Livskvalitet betyder olika för samtliga människor beroende på vilken situation personen befinner sig i. En brännskada orsakad av en olyckshändelse kan utlösa en psykisk kris. Krisens faser är: chockfas, reaktionsfas, bearbetningsfas och nyorienteringsfas. En persons förmåga att hantera svårigheter i livet kan förstås utifrån känsla av sammanhang (KASAM). KASAM utgår från begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.  Syfte: var att beskriva livskvalitet hos vuxna efter en brännskada. Metod: en litteraturstudie med en systematisk sökning med en beskrivande design har genomförts. Dataanalys genomfördes med en modifierad innehållanalys.  Resultat: I studien framkom fem kategorier: Arbete, Allmän hälsa och socialt välbefinnande, Mental hälsa, Fysisk funktion och fysisk hälsa samt Kroppsuppfattning. Förmågan att arbeta främjade livskvaliteten. Brännskadans placering hade betydelse för utveckling av ångest/depression, de patienterna med ansiktsdeformeringar och/eller brännskadade händer fick diagnosen ångest/depression i större utsträckning än resterande patienter. En brännskada medförde en sämre mental hälsa än bland normalpopulationen. Social förmåga, personliga relationer, sexualliv och kärleksrelation påverkade livskvaliteten. Att bearbeta de estetiska och funktionella negativa konsekvenser som brännskadan medfört var betydande för livskvaliteten.    Slutsats: Förmågan att arbeta, brännskadans storlek, djup och placering påverkar livskvaliteten. Brännskadade patienters nuvarande familjesituation är mer tillfredsställande jämfört med normalpopulationen fyra år efter brännskadan. Ansiktdeformeringar och brännskadade händer ger svåra sociala problem.    Sökord: Brännskada, Kris, Livskvalitet och Trauma
author Dahlström, Therese
Engberg, Sandra
author_facet Dahlström, Therese
Engberg, Sandra
author_sort Dahlström, Therese
title Livskvalitet efter en brännskada
title_short Livskvalitet efter en brännskada
title_full Livskvalitet efter en brännskada
title_fullStr Livskvalitet efter en brännskada
title_full_unstemmed Livskvalitet efter en brännskada
title_sort livskvalitet efter en brännskada
publisher Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin
publishDate 2013
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29300
work_keys_str_mv AT dahlstromtherese livskvalitetefterenbrannskada
AT engbergsandra livskvalitetefterenbrannskada
_version_ 1716589461874147328