| Summary: | Sammanfattning Syftet med uppsatsen var att utifrån en utredning av vad begreppen deliberation och demokrati kan betyda i ett skolperspektiv undersöka vilka öppningar, efterfråganden och eventuella hinder för användningen av deliberation i undervisningen som kunde finnas i grundskolans styrdokument. Frågorna som låg till grund för att besvara syftet rörde vad deliberation och demokrati kan betyda i en utbildningssituation, vad begreppen har med varandra att göra och om man kan spåra innehållet i begreppen i grundskolans styrdokument. Det material som undersökts var litteratur som berör de begrepp uppsatsen uppehåller sig kring, samt skollagen, läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och svenskämnets kursplan för grundskolan. Texterna tolkades utifrån det sociokulturella perspektivet med fokusering på begreppen deliberation och demokrati, och det fördjupade innehåll begreppen får då man ser dem i ett skolperspektiv. Deliberation och demokrati har en gemensam historia som sträcker sig tillbaka till antiken. Man kan se deliberationen som ett demokratiskt redskap. Dagens skola ska bygga på demokratiska värderingar, och både skollagen och läroplanen framhåller vikten av det demokratiska förhållningssättet i skolan. Man kan också finna öppningar, och ibland rena efterfråganden av, det etiska övervägandet som kan ske i samspel med andra, exempelvis genom deliberativa samtal. Den kommunikativa kompetensen är något som framhålls som viktigt i styrdokumenten, dels för att eleverna ska klara sin skolutbildning, dels för att det är något som kommer att krävas av dem efter avslutad skolgång. Att få möjligheter att muntligt utveckla sin kommunikativa förmåga samtidigt som etiska överväganden görs skulle kunna ses som en demokratisk rättighet, då man sedan demokratin uppkom har sett talet som en viktig faktor för både påverkan och en väg att finna det etiskt riktiga, något som det demokratiska samhället efterfrågar.
|
|---|
