| Summary: | Jag avser i den här studien undersöka och diskutera hur man kan stimulera personer med hörselskada att utveckla ett framgångsrikt sätt att kommunicera med sin omgivning. Jag har studerat studenter med hörselskada som i en handledarutbildning använt sig av Berg & Borgs fyrfältsmodell, som beskriver förhållningssättet hos människor med hörselskada i olika kommunikationssituationer med sin omgivning. Genom att placera motpolerna agera – reagera respektive offensivt – defensivt i ett fyrfältsdiagram kan den hörselskadade själv analysera sitt eget agerande. De strategier, redskap och processer som används av människor med hörselskador för att hantera kommunikationen har jag valt ett samlingsnamn för - hörselskadepraktikens område. Syftet med studien är att undersöka och diskutera om Berg & Borgs fyrfältsmodell kan användas som modell i handledarutbildningen för att stimulera till reflektion och medvetandegöra tyst kunskap inom hörselskadepraktikens område. Jag ska också undersöka och diskutera om deltagarna utvecklar ett handledarpedagogiskt förhållningssätt gentemot sin omgivning. Utifrån syftet har jag ställt några forskningsfrågor: <ul type="disc">Hur upplevde deltagarna Berg & Borgs fyrfältsmodell? Vilka uttryck hos deltagarna kan förstås som att en tidigare tyst kunskap hos dem blev medvetandegjord och i så fall på vilket sätt blev den det? Vilka uttryck hos deltagarna i handledarutbildningen kan indikera att de framöver troligen kan klara av att handleda sin omgivning? Jag har presenterat teorier om begreppen tyst kunskap, reflektion och handledning och handledning samt olika forskningstraditioner om handledning som jag samlat under benämningarna mästarlära i traditionen ´situated learning´, handledning och reflektion i traditioner efter ´the reflective turn´ samt systemteoretisk perspektiv på handledning. De metoder jag använt mig av är deltagande observation, gruppintervju och en kvalitativ enkät. Min undersökning visade att alla deltagare upplevde Berg & Borgs fyrfältsmodell som en bra modell för att stimulera till reflektion kring kommunikativa situationer. Det framkom både i enkäten, gruppintervjun och i den deltagande observationen. Undersökningen visade också att det fanns vissa uttryck hos deltagarna som visade på att tidigare tyst kunskap blivit medveten under handledarutbildningen genom handledning. Det framkom också en del uttryck hos deltagarna som visar att de troligen kan klara av att handleda sin omgivning efter genomförd handledarutbildning. Uttrycken får ses som ganska svaga. Det var endast en av deltagarna som visade i praktisk handling i simulerad anställningsintervju 2 att han kunde handleda sin omgivning. Trots att jag fann en del metodologiska problem med undersökningen får resultaten ses som relativt goda. Jag skulle därför rekommendera att detta tämligen obeforskade forskningsfält skulle kunna utvidgas.
|
|---|
