| Summary: | Uppsatsen analyserar Amanda Erikssons traditionella version av Askungen med en uttalad normkritisk version skriven av Alexander Jansson och Sofia Jensfelt. De båda versionerna utgår ifrån folksagans genre och är bilderböcker. Syftet med analysen är att undersöka vilka skillnader och likheter som finns mellan versionerna gällande handling och karaktärer i text och bild. Uppsatsen utgår ifrån folksagans kännetecken och olika typer av normer som finns i barnlitteratur. Analysen visar att versionerna innehåller en del likheter och skillnader. De båda versionerna följer folksagans genre till stor del men båda har valt att utelämna straffet för de onda karaktärerna i böckerna. Dessutom visar det sig att inte bara den normkritiska versionen utan även den traditionella innehåller normbrott. I den normkritiska versionen uttrycks dessa normbrott i bild medan den traditionella versionen uttrycker dem i texten. De båda böckerna normaliserar normbrotten snarare än att problematisera dem. De normer som berörs i böckerna är sexualitets-, familje-, köns-, genus-, kropps-, etnicitets- och socioekonomiska normer. I undervisningen kan dessa böcker användas för att lyfta värdegrundsfrågor och belysa normer och de kan även användas som material i ämnet svenska då de är sagor som alla känner igen, men med en modern touch.
|
|---|
