| Summary: | Denna studie utgår från ett av lärares komplexa uppdrag i arbetet med värdegrunden mer specifikt; uppdraget att främja jämställdhet och motverka könsmönster. 2018 reviderades läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11). Syftet var att förtydliga lärares jämställdhetsuppdrag. Lgr11 beskriver vad en lärare ska arbeta med, dock är det upp till läraren själv hur de ska lägga upp arbetet. Syftet är att genom en forskningsöversikt belysa utmaningar som lärare står inför när de arbetar med jämställdhet i värdegrunden samt exemplifiera hur lärare kan arbeta genusmedvetet. Diskussion om det omgivande samhällets påverkan förs i en analys med hjälp en teoretiska referensram, den utvidgade didaktiska triangeln. Studiens frågeställningar är: Hur kan lärare arbeta för att främja jämställdhet och motverka könsmönster? Vad underlättar och vad försvårar jämställdhetsarbete i skolans lägre åldrar? Studien är en forskningsöversikt med inspiration av systematisk litteraturstudie som metod. Urvalet gjordes genom artikelsökning och gallrades genom olika inklusions- och exklusions kriterier. Artiklar valdes genom att granska abstract för att finna relevans till studiens syfte och frågeställningar. De utvalda artiklarna har sedan genomgått ytterligare granskning då de värderats utifrån checklistor för bevisvärde. Utifrån befintlig empiri görs en innehållsanalys där valda koder leder in till fyra teman: lärares arbetssätt, lärares synsätt, lärares förutsättningar samt skolans normer. Dessa teman utgör disponeringen för studiens resultat. I resultatet presenteras betydelsen av dessa teman och hur de påverkar jämställdhetsarbete. Resultaten som framgick, genom frågeställningarna, var att lärare kan arbeta med kompenserande eller genusneutrala metoder. Lärare måste även arbeta med att bli medvetna om könsmönster och reflektera över dem, för att kunna ge alla elever samma möjlighet till utveckling. Att ständigt reflektera över undervisningen är av stor betydelse för att motverka könsmönster. Svårigheter som framgick var att lärare har förmågan att rekonstruera mönster som missgynnar elever samt att samhällets normer speglas i skolan, både normer som gynnar och missgynnar. Slutsatsen av studien sammanfattar att lärare bör bli medvetna om sina egna normer som de styrs av, men även medvetandegöra sig om vilka könsmönster som missgynnar jämställdhetsarbete. Hur lärare förhåller sin till eleverna och dessa mönster påverkar sedan vilka begränsningar och möjligheter lärare skapar för elever att utvecklas som individer.
|
|---|
