| Summary: | Denna undersökning har som syfte att undersöka hur lokalmedia och riksmedia framställer idrottskvinnan under 1940-talet. Detta görs genom att studera friidrottaren Anna ”Nora-Anna” Larsson mellan åren 1943–1949 utifrån lokaltidningen Nora Stads och Bergslagens Tidning och rikstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Allsport. Metoden som tillämpas i analysen av empirin är en kvalitativ textanalys. Undersökningen använder sig av det teoretiska perspektivet genus med fokus på Yvonne Hirdman genussystem. Med utgångspunkt i Berit Ås forskning om de sju härskartekniker kommer härskartekniken objektifiering att framhävas i undersökningen. Arja Hirdmans tankar om hur genus skapas via media kommer även att behandlas för att ge läsaren förståelse i hur media förmedlar genus och objektifiering till sina läsare. Resultatet visar i sin helhet att friidrottaren Anna Larsson framställdes främst utifrån hennes lilla kropps egenskaper och att hennes kropp och prestationer kontinuerligt jämfördes mot och utmanade de manliga friidrottarnas egenskaper i media. Främst sågs denna skildring i riksmedia som behövde förklara för sina läsare varför en kvinna kunde prestera som hon gjorde på löparbanan. Utanför löparbanan visar undersökningen att Anna bryter den reproducerande kraften om att kön var kopplat till olika sysslor och egenskaper och att denna framställning skiljer sig mellan landsbygd och storstad. Riksmedia framställer Anna som något skönlitterärt, ett sagans väsen och att hon är den ideala kvinnan, medan lokalmedia framställer Anna som en vanlig arbetande kvinna på landet.
|
|---|
