| Summary: | Denna studie undersöker hur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet konstruerat bilden av romer inom ramen för tidningarnas nyhetsrapportering. Studien har en kvantitativ del och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen har ämnat att undersöka i vilka mediala sammanhang som romer förekommer i nyhetsrapporteringen och om förekomsten av dessa sammanhang kan anses ha förändrats efter det att Rumänien och Bulgarien blev medlemsländer i EU. Den kvalitativa delen har syftat till att undersöka hur bilden av romer konstruerats inom några av de mediala sammanhang som identifierats och i vilken mån och på vilket sätt nyhetsrapporteringen kan anses ha präglats av stereotypisering av romer. Det teoretiska ramverket är byggt på ansatser från den kritiska diskursteorin samt på begrepp som stereotypisering, andrafiering och diskursiv diskriminering. Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att romer förekommer i sex olika mediala sammanhang, där det absolut vanligaste sammanhanget visade sig vara det om romers utsatthet. Resultatet från den kvantitativa undersökningen visar också att rapporteringen om romer ökat i fyra av de sex identifierade sammanhangen efter det att Rumänien och Bulgarien blev medlemsländer i EU. EU-inträdet bedöms emellertid ha haft en viss påverkan på nyhetsrapporteringen, det så kallade ”romregistret” visade sig också vara en bidragande faktor till att rapporteringen om romer ökat på senare år. Resultatet av den kvalitativa undersökningen visar att romer tenderar att konstrueras som de problematiska Andra och att nyhetsrapporteringen i viss mån kan anses vara präglad av stereotypisering av romer. Att romer sällan förekommer i en positivt präglad nyhetsrapportering bedöms, enligt det kritiska angreppssättet, försvåra möjligheten att åstadkomma social förändring.
|
|---|
