Interaktion med personer med demenssjukdom : sjuksköterskors erfarenheter

• Main Author: Klawér-Kallio, Sofie
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Sophiahemmet Högskola 2020
• Subjects: Communication; Dementia; Nurse; Nurse-patient relations; Social-interaction; Bemötande; Demens; Interaktion; Kommunikation; Sjuksköterska; Nursing; Omvårdnad
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3711

Demens är ett komplext sjukdomstillstånd som medför försämring av sociala, psykiska och fysiska förmågor, vilka ofta förvärras i takt med att sjukdomen framskrider. Ett vanligt symtom vid demenssjukdom är nedsatt kommunikationsförmåga. Hur en person påverkas av sin sjukdom beror till stor del på hur andra reagerar. Då personalen ser bortom symtomen kan möten, närmanden och interaktionen underlättas i omvårdnaden. Syftet med detta arbete var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att interagera med personer med demenssjukdom.  Metoden för arbetet var en litteraturöversikt, med målsättning att skapa en konkluderad bild av valt ämnesområde. Inkluderade artiklar söktes via databaserna CINAHL Complete och Pubmed. Sammanlagt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar i studien efter kvalitetsgranskning. Resultatet visar fyra kategorier för att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att interagera med personer med demenssjukdom: ”Att kunna tyda och förstå interaktionen med personer med demenssjukdom”, ”Metoder och strategier för interaktion och kommunikation med personer med demenssjukdom”, ”Möjligheter och utmaningar för en god interaktion med personer med demenssjukdom” samt ”Interaktionens följder och effekter”. I resultatet framkom att sjuksköterskor upplever interaktionen med personer med demenssjukdom som komplex, interaktionen beskrivs såväl givande som utmanande. Positiva erfarenheter baserar sig på förståelse, såväl att förstå dessa personen som att som sjuksköterska göra sig förstådd.  Som slutsats kan konstateras att sjuksköterskor har såväl positiva som negativa erfarenheter av att interagera med personer med demenssjukdom. Dessa erfarenheter leder även till följder beroende av upplevelsen. Förbättringsområden och kompetensområden för att trygga en god interaktion mellan sjuksköterskor och personer med demenssjukdom påvisas utifrån sjuksköterskors upplevelser. Förståelse för varandras uttryck kan bidra med såväl förhöjd upplevd livskvalitet som delaktighet hos personer med demenssjukdom. Samtidigt som denna förståelse kan bidra med känslan av en kvalitativ omvårdnad och välbefinnande i arbetet hos sjuksköterskan. Detta kan göra yrket attraktiv då vi står inför framtida utmaningar inom omsorgen av personer med demenssjukdom, där antalet demensdrabbade spås öka drastiskt globalt. === Dementia is a complex disease state involving impairments in social, psychological and physical abilities, which are often exacerbated as the disease advances. A common symptom in dementia is a reduced communication capability. How a person is affected by the disease largely depends on how other people react. When professionals see beyond the symptoms it makes meetings, approaches and interactions easier in nursing. The aim of this study was to describe nurses’ experiences of interacting with people with dementia. The method of the work was a literature review, with purpose to make a concluded view of the chosen subject area. Included articles where searched in the databases CINAHL Complete and Pubmed. Totally 15 scientific articles were included in the study after quality review.  The results shows four categories to describe nurses experiences of interacting with people with dementia: ”To be able to decipher and understand the interaction with people with dementia”, ”Methods and strategies for interaction and communication with people with dementia”, ”Possibilities and challenges for a good interaction with people with dementia” and ”The interactions consecutions and impacts”. In the results appears that nurses experience the interaction with people with dementia as complex, the interaction is described rewarding as well as challenging. Positive experiences are based on understanding, to understand these people as well as to make yourself understood as a nurse. The conclusion was that nurses have as well positive as negative experiences of interacting with people with dementia. These experiences also cause consequences depending on the experience. Areas of improvement and competence to ensure a good interaction between nurses and people with dementia where shown based on nurses’ experiences. Understanding for each other’s expressions can contribute to additional experienced quality of life and participation among people with dementia. Whilst this understanding can contribute to the feeling of qualitative nursing and comfort within work for the nurse. That can make the profession attractive as we have future challenges ahead in the care for people with dementia, where the number of people with dementia is expected to rise drastically globally.