Politisk alienation och attityder till invandring : En tidsjämförande studie
Syftet med denna uppsats är att skapa en bredare förståelse för varför individer utvecklar invandringskritiska åsikter. Ett begränsat antal utländska studier har visat att det tycks finnas ett samband mellan individers inställning till det politiska systemet och deras attityder till invandring, men...
Main Authors: | , |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Stockholms universitet, Sociologiska institutionen
2017
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-143638 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-su-143638 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-su-1436382017-06-08T05:41:20ZPolitisk alienation och attityder till invandring : En tidsjämförande studiesweClaésson, LinneaSandberg, MatildaStockholms universitet, Sociologiska institutionenStockholms universitet, Sociologiska institutionen2017Sverigeattityderinvandringskritikpolitisk alienationsocio-kulturell konfliktlinjerelativ deprivationSociologySociologiSyftet med denna uppsats är att skapa en bredare förståelse för varför individer utvecklar invandringskritiska åsikter. Ett begränsat antal utländska studier har visat att det tycks finnas ett samband mellan individers inställning till det politiska systemet och deras attityder till invandring, men förhållandet mellan dessa två har inte tidigare undersökts i en svensk kontext. Någonting som däremot konstaterats i tidigare forskning är det faktum att invandringsfrågan på senare år blivit en allt viktigare konfliktdimension inom svensk politik. Vi undersöker därför i denna studie huruvida svenska invånare som upplever sig vara politiskt alienerade tenderar att ha en mer kritisk attityd till invandring än andra. Dessutom studeras ifall ett sådant samband i så fall blivit starkare över tid, som ett resultat av den förändrade politiska diskursen. Studien baseras på riksrepresentativ data från år 2002 och 2014, och som teoretisk bakgrund används teori om relativ deprivation och politisk alienation. Resultatet visar att det bland svenska invånare finns ett samband mellan att vara politiskt alienerad och kritisk till invandring, samt att detta samband har blivit starkare över tid. Den generella attityden till invandring visar sig trots det vara mer generös 2014 jämfört med 2002, vilket till stor del tycks ha att göra med att utbildningsnivån blivit högre. Ytterligare en slutsats är att attitydskillnaderna mellan olika grupper är större år 2014 än 2002, vilket innebär att svenskars åsikter gällande invandring har blivit mer socialt strukturerade över tid. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-143638application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Sverige attityder invandringskritik politisk alienation socio-kulturell konfliktlinje relativ deprivation Sociology Sociologi |
spellingShingle |
Sverige attityder invandringskritik politisk alienation socio-kulturell konfliktlinje relativ deprivation Sociology Sociologi Claésson, Linnea Sandberg, Matilda Politisk alienation och attityder till invandring : En tidsjämförande studie |
description |
Syftet med denna uppsats är att skapa en bredare förståelse för varför individer utvecklar invandringskritiska åsikter. Ett begränsat antal utländska studier har visat att det tycks finnas ett samband mellan individers inställning till det politiska systemet och deras attityder till invandring, men förhållandet mellan dessa två har inte tidigare undersökts i en svensk kontext. Någonting som däremot konstaterats i tidigare forskning är det faktum att invandringsfrågan på senare år blivit en allt viktigare konfliktdimension inom svensk politik. Vi undersöker därför i denna studie huruvida svenska invånare som upplever sig vara politiskt alienerade tenderar att ha en mer kritisk attityd till invandring än andra. Dessutom studeras ifall ett sådant samband i så fall blivit starkare över tid, som ett resultat av den förändrade politiska diskursen. Studien baseras på riksrepresentativ data från år 2002 och 2014, och som teoretisk bakgrund används teori om relativ deprivation och politisk alienation. Resultatet visar att det bland svenska invånare finns ett samband mellan att vara politiskt alienerad och kritisk till invandring, samt att detta samband har blivit starkare över tid. Den generella attityden till invandring visar sig trots det vara mer generös 2014 jämfört med 2002, vilket till stor del tycks ha att göra med att utbildningsnivån blivit högre. Ytterligare en slutsats är att attitydskillnaderna mellan olika grupper är större år 2014 än 2002, vilket innebär att svenskars åsikter gällande invandring har blivit mer socialt strukturerade över tid. |
author |
Claésson, Linnea Sandberg, Matilda |
author_facet |
Claésson, Linnea Sandberg, Matilda |
author_sort |
Claésson, Linnea |
title |
Politisk alienation och attityder till invandring : En tidsjämförande studie |
title_short |
Politisk alienation och attityder till invandring : En tidsjämförande studie |
title_full |
Politisk alienation och attityder till invandring : En tidsjämförande studie |
title_fullStr |
Politisk alienation och attityder till invandring : En tidsjämförande studie |
title_full_unstemmed |
Politisk alienation och attityder till invandring : En tidsjämförande studie |
title_sort |
politisk alienation och attityder till invandring : en tidsjämförande studie |
publisher |
Stockholms universitet, Sociologiska institutionen |
publishDate |
2017 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-143638 |
work_keys_str_mv |
AT claessonlinnea politiskalienationochattitydertillinvandringentidsjamforandestudie AT sandbergmatilda politiskalienationochattitydertillinvandringentidsjamforandestudie |
_version_ |
1718456626911903744 |