| Summary: | Revisionsbranschen är en till synes omväxlande bransch. Antingen är det mossiga gubbar i gröna solskärmar, eller mångmiljardskandaler och offentliga rättegångar. Denna uppsats fokuserar på det senare; eller snarare följderna av dem. De enorma konkurser och förluster som uppstod då redovisnings- och revisionsfiffel upptäcktes i några av USA:s enormt stora företag i början av tvåtusentalet har nu fått efterkänningar världen över. Sarbanes-Oxley, den namnkunnigaste av dessa följder, är ett regelverk med stränga krav på företagens verksamhet och redovisning, och ännu strängare straff om dessa krav inte följs. Regelverket syftar till att skydda de kvarvarande, orädda investerarna genom att avkräva alla företag noterade på amerikansk börs att ha till synes full kontroll över de egna interna kontrollerna, och syftet med denna uppsats är att undersöka hur berörda svenska företag faktiskt hanterat dessa nya krav. Undersökningen har genomförts medelst ett antal intervjuer ute på plats hos företag, och dess revisorer samt konsulter, allt för att kunna förmedla personliga berättelser om blod, svett och tårar – men också ett och annat guldkorn. Resultatet av uppsatsarbetet är måttligt förvånande, men vägen dit har varit desto mer spännande. Att anpassningen kostat företagen enorma belopp och inneburit många sena kvällar var förutsägbart, men att en dryg procent av de kvinnliga internrevisorerna klär sig i pumarandiga kavajer står nog inte i någon lärobok.
|
|---|
