En hållbar trafikplanering i Täby kommun? : – Trafikplanering nu som då

I uppsatsen används plandokument och intervjuer för att studera hur trafikplaneringen i Täby kommuns har förändrats genom åren och hur planerare och politiker idag ser på hållbara transporter och kommunens trafiklösningar utifrån hållbarhetsperspektivet. Uppsatsen visar att strategierna för trafikpl...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Olsson, Niklas
Format: Others
Language:Swedish
Published: Stockholms universitet, Kulturgeografiska institutionen 2013
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-91445
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-su-91445
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-su-914452013-06-29T04:07:08ZEn hållbar trafikplanering i Täby kommun? : – Trafikplanering nu som dåsweOlsson, NiklasStockholms universitet, Kulturgeografiska institutionen2013I uppsatsen används plandokument och intervjuer för att studera hur trafikplaneringen i Täby kommuns har förändrats genom åren och hur planerare och politiker idag ser på hållbara transporter och kommunens trafiklösningar utifrån hållbarhetsperspektivet. Uppsatsen visar att strategierna för trafikplaneringen har förändrats och att det framförallt varit på grund av rådande ideologier som kommunen planerats som den gjort. Bilismen fick störst inflyttande under 50-, 60- och 70-talet, men även Roslagsbanan som kollektiv-led var viktig. Planerna i Täby pekade på att bilsamhället skulle förverkligas med stora parkeringsytor och separering tillsammans med det arkitektoniska synintrycket från motorvägen. Detta i likhet med tidigare forskning där bland annat Lundin påpekat att bebyggelsen fick underkasta sig bilens krav. Idag planerar kommunen istället för en integrerad stad, med funktionsblandning och ett finmaskit vägnät eftersom det möjliggör en mer naturlig förflyttning med mer hållbara transporter. Ur hållbarhetssynpunkt lyfts frågan upp som komplex och där politiker och tjänstemän hade olika syn på vad som är en hållbar transportlösning. Den generella uppfattningen är att den hållbara transporten är en transport som inte påverkar miljön genom utsläpp, primärt koldioxid, varför respondenterna uppfattar en klimatsmart bil som hållbar. Det var framförallt här bilden skilde sig från de mer teoretiska utgångspunkterna till begreppet som inkluderar betydligt fler variabler till vad som kan ses som hållbart. Tjänstemän och politiker ser gång- cykel- och kollektivtrafik som de främsta hållbara alternativen och därför lyfter de upp kommunens arbete med dessa transporter. De ser även säkerhet och framkomlighet för bil och oskyddade trafikanter som en del av det hållbara systemet.    Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-91445application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
description I uppsatsen används plandokument och intervjuer för att studera hur trafikplaneringen i Täby kommuns har förändrats genom åren och hur planerare och politiker idag ser på hållbara transporter och kommunens trafiklösningar utifrån hållbarhetsperspektivet. Uppsatsen visar att strategierna för trafikplaneringen har förändrats och att det framförallt varit på grund av rådande ideologier som kommunen planerats som den gjort. Bilismen fick störst inflyttande under 50-, 60- och 70-talet, men även Roslagsbanan som kollektiv-led var viktig. Planerna i Täby pekade på att bilsamhället skulle förverkligas med stora parkeringsytor och separering tillsammans med det arkitektoniska synintrycket från motorvägen. Detta i likhet med tidigare forskning där bland annat Lundin påpekat att bebyggelsen fick underkasta sig bilens krav. Idag planerar kommunen istället för en integrerad stad, med funktionsblandning och ett finmaskit vägnät eftersom det möjliggör en mer naturlig förflyttning med mer hållbara transporter. Ur hållbarhetssynpunkt lyfts frågan upp som komplex och där politiker och tjänstemän hade olika syn på vad som är en hållbar transportlösning. Den generella uppfattningen är att den hållbara transporten är en transport som inte påverkar miljön genom utsläpp, primärt koldioxid, varför respondenterna uppfattar en klimatsmart bil som hållbar. Det var framförallt här bilden skilde sig från de mer teoretiska utgångspunkterna till begreppet som inkluderar betydligt fler variabler till vad som kan ses som hållbart. Tjänstemän och politiker ser gång- cykel- och kollektivtrafik som de främsta hållbara alternativen och därför lyfter de upp kommunens arbete med dessa transporter. De ser även säkerhet och framkomlighet för bil och oskyddade trafikanter som en del av det hållbara systemet.   
author Olsson, Niklas
spellingShingle Olsson, Niklas
En hållbar trafikplanering i Täby kommun? : – Trafikplanering nu som då
author_facet Olsson, Niklas
author_sort Olsson, Niklas
title En hållbar trafikplanering i Täby kommun? : – Trafikplanering nu som då
title_short En hållbar trafikplanering i Täby kommun? : – Trafikplanering nu som då
title_full En hållbar trafikplanering i Täby kommun? : – Trafikplanering nu som då
title_fullStr En hållbar trafikplanering i Täby kommun? : – Trafikplanering nu som då
title_full_unstemmed En hållbar trafikplanering i Täby kommun? : – Trafikplanering nu som då
title_sort en hållbar trafikplanering i täby kommun? : – trafikplanering nu som då
publisher Stockholms universitet, Kulturgeografiska institutionen
publishDate 2013
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-91445
work_keys_str_mv AT olssonniklas enhallbartrafikplaneringitabykommuntrafikplaneringnusomda
_version_ 1716590370769338368