Samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt mående : En populationsbaserad tvärsnittsstudie

Fysisk aktivitet ger flertalet positiva fysiologiska hälsoeffekter och har vid ett antal studier även visat sig bidra till positiva hälsoeffekter avseende psykisk hälsa. Det finns dock studier som inte kunnat påvisa effekterna på psykisk hälsa. Syftet med uppsatsen var att undersöka samband mellan f...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Eriksson, Johannes, Ruuth, Mats
Format: Others
Language:Swedish
Published: Umeå universitet, Institutionen för psykologi 2016
Subjects:
PSQ
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-121965
Description
Summary:Fysisk aktivitet ger flertalet positiva fysiologiska hälsoeffekter och har vid ett antal studier även visat sig bidra till positiva hälsoeffekter avseende psykisk hälsa. Det finns dock studier som inte kunnat påvisa effekterna på psykisk hälsa. Syftet med uppsatsen var att undersöka samband mellan fysisk aktivitet och depression, stress, och välmående, med kontroll för eventuellt samvarierande demografiska faktorer. Urvalet bestod av 357 (ålder 25-80år, 49.3% kvinnor) deltagare från Betulastudien. Välmående undersöktes med två frågor som skattades 0-10. Depressiva symtom undersöktes med The Center for Epidemiologic Studies Depression Scale. Stress undersöktes med Perceived Stress Questionnaire. Mängd fysisk aktivitet undersöktes genom tre frågor som efterfrågade mängd fysisk aktivitet: (1) de senaste 12 månaderna, (2) en vanlig vecka och (3) jämfört med andra. Samband undersöktes med hierarkisk regression, med kontroll för civilstånd, kön, utbildning och ålder. Fysisk aktivitet var svagt associerat med Välmående (ΔR² = .023) och endast aktivitet i jämfört med andra (β = .132) var signifikant. Fysisk aktivitet var positivt associerat med välmående men förklarade endast en liten del i variansen. Avsaknad av statistiskt signifikanta samband mellan fysisk aktivitet, depression och stress skiljer sig från tidigare populationsbaserade studier. Dessa skillnader i resultat skulle kunna förklaras med kulturella och metodologiska skillnader. Ytterligare forskning på sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa behövs. === Physical activity contributes to several positive physiological health benefits and has also, in a number of studies, proven to contribute to psychological health. There are nonetheless studies which have not been able to prove the positive effects on psychological health. The goal of the paper was to investigate correlations between physical activity and depression, stress, and wellbeing, while controlling for the influence of demographical factors. The sample was from the Betula study and consisted of 357 participants aged 25-80, with 49.3% women. Wellbeing was assessed by ratings (0-10) in response to two questions. Depressive symptoms were measured by the Center for Epidemiologic Studies Depression Scale. Stress was measured by Perceived Stress Questionnaire. Amount of physical activity was investigated through three questions which asked for the amount of physical activity: (1) in the last 12 months, (2) a normal week, and (3) compared to others. Relationships between activity level and aspects of psychological health were investigated through hierarchical regression analysis, controlling for civil status, gender, education, and age. Physical activity was weakly associated with Wellbeing (ΔR² = .023) and only activity compared to others (β = .132) was significant. Physical activity had a positive association with wellbeing, but only accounts for a small amount of the variance. The absence of statistical significant relationship between physical activity, depression and stress is not in line with previous population-based studies. These differences could possibly be explained by cultural and methodological difference between studies. Additional studies on the correlation between physical activity and mental health is needed.