Livscykelanalys och ekonomisk kalkyl av två KL-bjälklag

Sammanfattning Inom husbyggnad sker en ständig utveckling i form av nya material och innovativa tekniska lösningar. Viljan att minska vårt koldioxidavtryck är påtaglig i världen. Trä är ett miljövänligt råmaterial och skog är en stor resurstillgång vi har i Sverige. Korslimmat trä är ett massivträ m...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Borgenstam, Sebastian
Format: Others
Language:Swedish
Published: Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik 2020
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-172272
Description
Summary:Sammanfattning Inom husbyggnad sker en ständig utveckling i form av nya material och innovativa tekniska lösningar. Viljan att minska vårt koldioxidavtryck är påtaglig i världen. Trä är ett miljövänligt råmaterial och skog är en stor resurstillgång vi har i Sverige. Korslimmat trä är ett massivträ med goda hållfasthetsegenskaper som har gjort det möjligt att bygga större än någonsin tidigare i trä. Syftet med detta projekt var att optimera utformningen av byggnadsstommar i bostadshus med avseende på ekonomisk kostnad och miljöpåverkan uttryckt i koldioxidutsläpp. I denna studie jämfördes två olika bjälklagsutformningar båda med en bärande stomme i korslimmat trä. Jämförelsen skedde utifrån livscykelanalyser och ekonomiska kalkyler. Studien omfattade delen av livscykeln som kallas ”vagga till grind”. Tjockleken för den bärande KL-skivan i denna studie var 230 mm. Bortsett från den skiljde sig bjälklagen både på under- och översidan av skivan. Ena bjälklaget var uppbyggt med ett regelsystem tillverkat av Granab AB. Det andra bjälklaget var uppbyggt med makadam och ett tjockt lager spackel. Det var den väsentliga skillnaden i uppbyggnad av bjälklagen. Konstruktionen skiljde sig även vid anslutningen mellan vägg och bjälklag. För att uppnå Boverkets ljudkraven med Granab-bjälklaget tvingades det placeras en ljudlist längs alla väggar där det ansluter mot bjälklaget. För det bjälklaget med makadam var detta inte nödvändigt för att uppnå ljudkraven vilket enkelt kan förklaras med tyngden av makadam och spackel. I studien användes Östra Station Kvarter A i Umeå som referensobjekt. Detta kvarter ska uppföras av Balticgruppen AB och var under studien fortfarande i projekteringsstadiet. Resultatet av jämförelsen blev att Makadam-bjälklaget hade 22,9 procent lägre ekonomisk kostnad än Granab-bjälklaget. Däremot hade Granab-bjälklaget 9 procent lägre miljöpåverkan. === Abstract In building construction, there is a constant development in new materials and innovative technical solutions. The desire to reduce our carbon footprint is evident in the world and wood is a sustainable raw material. Forests is one of the big resources we have in Sweden. Cross-laminated timber (CLT) is a massive wood with high load-bearing capacity and stiffness has made it possible to build larger than ever before in wood. The question now is how to optimize the use of this environmentally friendly material. In this study, two different floor slabs with a supporting frame in cross-laminated timber were compared. To be able to compare CO2 consumption, Life Cycle Assessment was used and for the costs, economic calculations was built. The study covered part of the life cycle known as "cradle-to-gate". The thickness of the CLT slab was 230 mm. Apart from the slab, the beams differed both above and beneath the slab. One of the floor slabs was constructed with a subfloor system manufactured by Granab AB. The other floor slab was constructed with macadam and a thick layer of putty. That was the significant difference in the construction of the floor slab. There was also a differed connection between the walls and floor slabs. To achieve Boverket sound requirements, an elastic interlayer had to be placed along all the walls where it connects to the floor slab with subfloor system. For the joists with macadam, this was not necessary to achieve the sound requirements, which can easily be explained by the weight of macadam and putty. In the study, Östra Station Kvarter A in Umeå was used as a reference object. These buildings are to be built by Balticgruppen AB and during the study were still in the design stage. As a result of the comparison, the Macadam joists had a 22.9 percent lower economic cost than Granab, while the subfloor system-joists had a 9 percent lower environmental impact.