| Summary: | I den här uppsatsen estimerar jag den relativa effektiviteten i den kommunala grundskoleverksamheten i Sverige åren 2017–2019. Till skillnad från tidigare litteratur, som ofta relaterar resultat från en årskurs till resursmått som sträcker sig över alla grundskolans årskurser, inkluderar den här uppsatsen resultat från fler årskurser. Resultaten visar att fördelningen mellan ineffektiva och effektiva kommuner till viss del förändras när fler resultatmått ingår i analysen, vilket kan bero på att kommuner allokerar andelen av de totala resurserna till grundskolan på olika sätt. Resultaten i uppsatsen belyser därmed att det kan vara viktigt att utgå från resultat- och resursmått som speglar varandra i större utsträckning vid bedömningar av enskilda kommuners effektivitet. Resultaten i uppsatsen visar dock att det finns en genomsnittlig besparingspotential om 12–14 procent över tid och oavsett modellspecifikation. Vidare tyder resultaten på att effekten av konkurrens från fristående skolor är beroende på val av resursmått i analysen. Slutligen har, likt tidigare studier, en positiv volymförändring i elevunderlaget en positiv och robust effekt på effektiviteten i de kommunala grundskolorna. Grundskolan tycks därmed ha fasta resurser som gör att effektiviteten försämras när elevunderlaget minskar.
|
|---|
