Ojämlikhet i utfall efter stroke : Förklarar riskfaktorer socioekonomisk skillnad i utfall?

• Main Authors: Gladh, Miriam, Holma, Agnes
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Umeå universitet, Statistik 2021
• Subjects: Probability Theory and Statistics; Sannolikhetsteori och statistik
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184929

Stroke är en folksjukdom i Sverige med ungefär 25 000 drabbade varje år, där de med låg socioekonomisk status riskerar ett sämre utfall efter stroke än de med hög socioekonomisk status. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka om en högre förekomst av riskfaktorer bland de med låg socioekonomisk status förklarar varför de har ett sämre utfall än de med hög socioekonomisk status. Låg socioekonomisk status definieras som de med grundskoleutbildning som högsta uppnådda utbildning. Detta har undersökts med mediationsanalys där effekterna definierats som total effekt (total effect, TE), naturlig direkt effekt (natural direct effect, NDE) samt naturlig indirekt effekt (natural indirect effect, NIE). Två olika utfall har använts, avliden inom 90 dagar efter stroke och avliden inom 90 dagar eller ADL-beroende efter stroke. För utfallet avlida inom 90 dagar efter stroke skattades effekterna till (95%-igt konfidensintervall inom parentes): TE 2,6% (1,1% ; 4,0%), NDE 2,3% (0,8% ; 3,7%) och NIE 0,3% (0,1% ; 0,5%). Alla effekter kan tolkas som en skillnad i risk, exempelvis TE kan tolkas som: risken att avlida inom 90 dagar efter stroke är 2,6% högre för de med låg socioekonomisk status jämfört med de med hög socioekonomisk status. För utfallet avlida inom 90 dagar eller bli ADL-beroende efter stroke skattades effekterna till: TE 3,4% (1,6% ; 5,1%), NDE 3,0% (1,3% ; 4,8%) och NIE 0,3% (0,1% ; 0,5%). Alla effektskattningar var signifikanta på 5% signifikansnivå. Resultatet styrker att de med låg socioekonomisk status har högre risk för sämre utfall efter stroke och att denna risk till viss del förklaras av högre förekomst av riskfaktorer. Efter mediationsanalysen följde en sensitivitetsanalys där det undersöktes hur känsliga effektskattningarna är för icke-observerade störfaktorer. I sensitivitetsanalysen framkom att skattningarna av NIE är mer känsliga för icke-observerade störfaktorer mellan exponering, mediator och utfall än skattningarna av NDE. När korrelationen mellan feltermerna för exponering och mediator samt mellan mediator och utfall är positiv blir skattningen av NIE icke-signifikant eller negativ. Detta gäller båda utfallen. För båda utfallen gäller även att skattningarna av NDE ej är känslig för korrelation mellan feltermerna för exponering och mediator men känslig för negativ korrelation mellan mediator och utfall och positiv korrelation mellan exponering och utfall.