Umeå-Kulturhuvudstad 2014 : Vad bör Umeå göra för att lyckas?

• Main Authors: Lillthors, Cecilia, Hultqvist, Jenny
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Umeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitet 2010
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-36307

Den 8 september 2009 blev det klart att Umeå blir Europas kulturhuvudstad 2014. Detta var resultatet efter ett arbete som påbörjades redan 2005 då kommunfullmäktige i Umeå fattade beslutet att ansöka om titeln då detta var ett sätt att skapa marknadsföring för Umeå och lyfta dess kulturimage. På detta sätt skulle Umeå nå en ökad ekonomisk tillväxt och stolthet över staden. Att anordna ett kulturhuvudstadsår kan ge möjligheter för Umeå att synas på den lokala, regionala, nationella och internationella kartan. Detta förutsätter dock att detta evenemang får ett positivt och långsiktigt resultat. Detta positiva resultat ska enligt ansökan uppnås genom en så kallad open source metod där medskapande och involvering står centralt. Syftet med denna studie är att skildra ett antal nyckelpersoners uppfattningar kring vad Umeå står för i dag, vad kulturhuvudstadsåret kan göra för Umeå samt hur året bör genomföras för att den önskade effekten av ökad kulturimage ska uppnås och därigenom öka den ekonomiska tillväxten och invånarnas stolthet inför staden. Denna studie är av kvalitativ art och har antagit en deduktiv ansats för att besvara den valda problemformuleringen över hur Umeå bör agera för att kulturhuvudstadssatsningen ska ge Umeå en önskad kulturimage och samtidigt uppfylla det internt ställda kravet på medskapande. Studiens undersökning bestod av djupintervjuer med åtta respondenter från kultur- och näringsliv samt representanter från styr- och planeringsgrupp och övriga politiker.. Det blir allt vanligare att städer använder sig utav platsmarknadsföring för att väcka uppmärksamhet till staden, något som kommit att bli allt mer komplicerat. En logotyp eller en slagkraftig slogan är i dag inte tillräckligt för att sätta staden på den internationella kartan. Staden måste istället kommunicera en unik position och en positiv image till stadens intressenter på ett strategiskt och målinriktat sätt för att lyckas i sin marknadsföring. För att denna image ska uppnå önskad effekt måste den spegla stadens identitet och personlighet. Denna måste sedan kommuniceras genom ett antal olika kommunikationskanaler på ett enhetigt och tydligt sätt. I arbetets undersökning framkom det att relationsbyggandet mellan staden och dess intressenter var högre prioriterat än att öka trafiken till och från staden under kulturhuvudstadsåret. Turister sågs med andra ord som sekundära målgrupper. I enlighet med arbetets analys är denna inställning från styr- och planeringsgrupp fel då ökandet av trafik i samband med kulturhuvudstadsåret i höggrad påverkar stadens image. Då kulturhuvudstadsåret är ett evenemang som kräver noggrann planering och en tydlig struktur valde vi att analysera studien genom bl.a. event marketing teorier. Planerings- och styrgruppen menade själva att detta år inte var ett evenemang, vilket kunde dementeras på flera punkter enligt de teorier vi valt. Genom dessa teorier kunde även en analys av hur planerings- och styrgruppen bör agera och vad som bör förändras för att satsningen ska lyckas utföras. Resultatet av studien visar att Umeå måste ha en klar och tydlig image för att kommunicera sitt varumärke och lyckas med ett evenemang av denna typ. Umeå måste även kommunicera stadens och satsningens budskap på ett effektivare sätt till såväl målgrupper som intressenter samt låta dessa medverka vid planeringen av det kommande kulturhuvudstadsåret. Evenemanget måste även vara minnesvärt där timing spelar stor roll.