Fet, ful, helt fel...? : Om beröringspunkter mellan skam och kropp

• Main Author: Wilder, Marie
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Umeå universitet, Psykoterapi 2007
• Subjects: Psykoterapi; skam
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-42113

Denna studie har ägnats åt att studera och fördjupa kunskapen kring skamaffekten i relation till negativa kroppsupplevelser. Det har skett genom en litterarstudie vars utgångspunkt har varit tre frågeställningar. Den första frågeställningen har berört hur skamaffekten kan beskrivas. Som svar på denna frågeställning visar studien att skammen har många markörer, att skammen har sina tidliga kroppsliga uttryck, att skamupplevelsen är en mycket obehaligt upplevelser och att människor på en mängd sätt försöker skydda sig från skamupplevelsen. Till följd av alla skyddsmekanismer kan skamaffekten uppträda i en högst förklädd form och vara svår att identifiera som just skam. Studien visar även att skam som en social emotion påverkar den relationella förmågan på ett högst negativt sätt. Skam bidrar till att individen isolerar sig och till uppkomst av olika former av patologiska tillstånd. Samtidigt belyses att skam på många sätt fyller viktiga funktioner för individen och för individen i samhället. Frågeställning nummer två har gällt vilka källor skam har. Studen visar flera olika skamkällor och olika tankar kring hur skam uppstår. Intrapsykiska källor har belysts liksom relationella och även källor till skam sprungna ur den sociala kontexten. Genus och traumaperspektiv har lyfts fram och även perspektivrörande personlighetsstruktur. Den tredje frågeställningen har handlat om skammens koppling till människans kroppslighet. Här visar studien att utvecklingsperspektiv kan visa på kopplingar mellan skam och kroppslighet. Det faktum att skammen tenderar att verka i det fördolda knyter affekten till icke- verbaliserat upplevande. Sexualiteten och männskans behov av beröring är kroppsnära och även skamnära områden visar studien. Normer i det postmodernistiska samhållet, genus och samhälleliga hierarkier, med koppling tilltill kroppen och skamaffekten, är ytterligare perspektiv som belyses. Diskussionen understryker det kliniska värdet av att ha fördjupande kunskaper om skamaffekten liksom värdet av att det kliniska arbetet med negativa kroppsupplevelser göra det utifrån kunskaper om skammens olika markörer och källor. Behov av ytterligare studier inom områdets påtalas.