Kreativitet i Slöjd och Matematik : En diskursanalys om kreativitetsbegreppet i skolans styrdokument

Detta arbete behandlar kreativitetsbegreppet i styrdokumenten med fokus på matematik och slöjd. Syftet är att undersöka om samma definition och tillämpning av kreativitet finns i de båda ämnena. Det görs med hjälp utav begreppsanalys och diskursanalytiska verktyg, så som jämförelse av modalitetsmark...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Håkansson, Desirée
Format: Others
Language:Swedish
Published: Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen 2013
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-73297
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-umu-73297
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-umu-732972014-01-29T04:42:40ZKreativitet i Slöjd och Matematik : En diskursanalys om kreativitetsbegreppet i skolans styrdokumentsweHåkansson, DesiréeUmeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen2013kreativmodalitetmodalitetsmarkörerbegreppsanalyskunskapsformDetta arbete behandlar kreativitetsbegreppet i styrdokumenten med fokus på matematik och slöjd. Syftet är att undersöka om samma definition och tillämpning av kreativitet finns i de båda ämnena. Det görs med hjälp utav begreppsanalys och diskursanalytiska verktyg, så som jämförelse av modalitetsmarkörer och analys av kunskapsformer. De texter som använts till analysen är förutom läroplan och respektive kursplan för grundskolan även de kommentarmaterial som följer med kursplanerna samt de nationella utvärderingarna som gjordes för matematik och slöjd 2003. Ur diskursanalysen framgick att matematik och slöjd i avseende av begreppet kreativitet tillhör två olika diskurser både när det gäller kreativitetsbegreppet och kunskapssyn och att det råder en hegemoni inom matematik som inte går att finna inom slöjd. Det framkom också att kreativitet med stor sannolikhet är en flytande signifikant som också bekräftar de separata diskurserna för matematik och slöjd. En viktig slutsats är att styrdokumenten bör ha en uttalad definition för begreppet kreativitet redan i läroplanen för att få en likvärdig elevbedömning inte bara mellan olika skolor utan också mellan ämnen. Samt att samhällets och synnerligen skolvärldens kunskapssyn bör vidgas från vetenskap-teoretisk kunskap till andra kunskapsformer så som praktisk-produktiv kunskap och vad Aristoteles kallar praktisk klokhet. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-73297application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic kreativ
modalitet
modalitetsmarkörer
begreppsanalys
kunskapsform
spellingShingle kreativ
modalitet
modalitetsmarkörer
begreppsanalys
kunskapsform
Håkansson, Desirée
Kreativitet i Slöjd och Matematik : En diskursanalys om kreativitetsbegreppet i skolans styrdokument
description Detta arbete behandlar kreativitetsbegreppet i styrdokumenten med fokus på matematik och slöjd. Syftet är att undersöka om samma definition och tillämpning av kreativitet finns i de båda ämnena. Det görs med hjälp utav begreppsanalys och diskursanalytiska verktyg, så som jämförelse av modalitetsmarkörer och analys av kunskapsformer. De texter som använts till analysen är förutom läroplan och respektive kursplan för grundskolan även de kommentarmaterial som följer med kursplanerna samt de nationella utvärderingarna som gjordes för matematik och slöjd 2003. Ur diskursanalysen framgick att matematik och slöjd i avseende av begreppet kreativitet tillhör två olika diskurser både när det gäller kreativitetsbegreppet och kunskapssyn och att det råder en hegemoni inom matematik som inte går att finna inom slöjd. Det framkom också att kreativitet med stor sannolikhet är en flytande signifikant som också bekräftar de separata diskurserna för matematik och slöjd. En viktig slutsats är att styrdokumenten bör ha en uttalad definition för begreppet kreativitet redan i läroplanen för att få en likvärdig elevbedömning inte bara mellan olika skolor utan också mellan ämnen. Samt att samhällets och synnerligen skolvärldens kunskapssyn bör vidgas från vetenskap-teoretisk kunskap till andra kunskapsformer så som praktisk-produktiv kunskap och vad Aristoteles kallar praktisk klokhet.
author Håkansson, Desirée
author_facet Håkansson, Desirée
author_sort Håkansson, Desirée
title Kreativitet i Slöjd och Matematik : En diskursanalys om kreativitetsbegreppet i skolans styrdokument
title_short Kreativitet i Slöjd och Matematik : En diskursanalys om kreativitetsbegreppet i skolans styrdokument
title_full Kreativitet i Slöjd och Matematik : En diskursanalys om kreativitetsbegreppet i skolans styrdokument
title_fullStr Kreativitet i Slöjd och Matematik : En diskursanalys om kreativitetsbegreppet i skolans styrdokument
title_full_unstemmed Kreativitet i Slöjd och Matematik : En diskursanalys om kreativitetsbegreppet i skolans styrdokument
title_sort kreativitet i slöjd och matematik : en diskursanalys om kreativitetsbegreppet i skolans styrdokument
publisher Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen
publishDate 2013
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-73297
work_keys_str_mv AT hakanssondesiree kreativitetislojdochmatematikendiskursanalysomkreativitetsbegreppetiskolansstyrdokument
_version_ 1716628254555635712