Samhällets förändrade reaktion på risk : En jämförelse av massmedias bevakning av Hongkong- och Svininfluensan

• Main Author: Woxlin, Martin
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Uppsala universitet, Ekonomisk-historiska institutionen 2011
• Subjects: Svininfluensa; risk; risksamhället; massmedia; statlig maktutövning; Economic history; Ekonomisk historia
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-155874

Följande uppsats syftar till att undersöka om och varför samhällets syn på risk och riskhantering förändras under de senaste 40 åren. Bakgrunden till ämnesvalet är det ansenliga utrymme som Svininfluensans utbrott och spridning gavs i svensk massmedia under året 2009. Utifrån föreställningen att reaktionen torde varit annorlunda för några decennier sedan jämförs massmedias bevakning av Svininfluensan med motsvarande bevakning av dess föregångare Hongkonginfluensan som drabbade Sverige i slutet av 1960-talet. Med utgångspunkt i Ulrich Becks teorier om risksamhället analyseras insamlat material från Dagens Nyheter kvantitativt och kvalitativt från tidsperioderna för pandemiernas utbrott och spridning. Uppsatsen fokuserar på hur riskerna definieras, vilka marknader som påverkats av deras spridning samt hur staten agerat i sin riskhantering. Dessa faktorer förs sedan samman för att analysera om en samhällsförändring skett. Uppsatsen fastslår att det finns ett flertal skillnader i samhällets syn på risk och riskhantering i frågor av denna typ mellan de två tidsperioderna. Antalet publicerade artiklar, experter samt expertuttalanden i Dagens Nyheter är väsentligt fler i fallet med Svininfluensan. Riskdefinitionerna är dessutom betydligt mer tvetydiga i detta fall vilket delvis torde bero på den mer differentierade grupp experter som uttalar sig i debatten samt att gruppens storlek ökat markant. Uppsatsen klargör vidare att fler marknader expanderat som resultat av svininfluensans utbredning än dess föregångare. Läkemedelsmarknaden särskiljer sig i denna analys och har troligen gynnats av den utökade riskrapporteringen och riskforskningen. Slutligen konstateras att den statliga maktutövningen ökat avsevärt i dessa frågor då betydligt fler statliga medel används vid hanteringen av Svininfluensan än Hongkonginfluensan. Denna avslutande analys visar vidare att hanteringen av de risker som pandemier medför gått från att i Hongkong-fallet ha varit en ren expertfråga till att i fallet med svininfluensan bli en politisk fråga med flertalet uttalanden från både svenska och utländska ministrar i rapporteringen.