Kunskapsöverföring genom repatriater - Hur ett företag tar vara på anställdas kunskap från utlandsuppdrag

• Main Authors: Reumark, Annika, Boustedt, Tova
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen 2013
• Subjects: repatriater; kunskapsöverföring; tyst kunskap; socialiseringsprocess
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-202580

I denna studie undersöks hur nyförvärvade kunskaper hos repatriater – anställda som kommit tillbaka efter utlandstjänstgöring – tas tillvara. Trots att det visats att denna kunskap kan bidra till en verksamhets framgång är det många företag som misslyckas med att ta vara på repatriaters nya erfarenheter och sprida dessa inom förtaget. För att undersöka hur repatriaternas kunskap tas tillvara har studien utformats som en fallstudie där Syncron (ett företag med erfarenhet av att skicka iväg anställda på längre utlandsuppdrag) studerats. För att uppnå syftet undersöks hur kunskapsöverföring inom Syncron går till samt vilka hinder och drivkrafter som finns i denna process. En modell över kunskapsöverföringsprocessen som sammanställer de faktorer som tidigare forskning visat påverkar kunskapsöverföring har använts för att kunna besvara frågeställningarna. Modellen fokuserar på repatriaternas- och arbetsenhetens karaktäristik samt relationen dem emellan. För att kunna analysera hur fallföretaget hanterar repatriater och deras kunskaper har intervjuer gjorts både med repatriater och med representanter för arbetsenheten. Studien visar att Syncron saknar en formell, uttalad kunskapsöverföringsprocess men att repatriaternas nya kunskaper ändå till viss del sprids och tas tillvara. Detta sker genom en mer informell process där Syncrons arbetssätt och intensiva kommunikation mellan kollegor spelar en central roll. Syncron har många av de egenskaper som gör att det finns en stor potential för en effektiv kunskapsöverföring. Däremot är de anställda på Syncron omedvetna om vikten av att kunskaps sprids vilket gör att kunskapsöverföringen blir begränsad. Detta medför att det finns en risk för att en stor del av repatriaternas kunskaper inte sprids och tas tillvara.