Provisionsförbud vid finansiell rådgivning

• Main Author: Golijanin, Anja
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen 2015
• Subjects: Finansiell rådgivning; Provisionsförbud; Börsrätt; MiFID II; VpmL
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-261264

Finansiell rådgivning präglas av i huvudsak två problem; informationsasymmetri och intressekonflikter. Reglerna rörande investerarskyddet vid rådgivning har omarbetats flertalet gånger under 2000-talet. Syftet är att försöka motverka de intressekonflikter som kan missgynna investerare i rådgivningssituationer genom att minska den informationsasymmetri som råder mellan parterna. En följd av det direktiv som antogs 2014 av EU gällande marknader för finansiella instrument är att dessa regler återigen granskas. I efterföljande utredning föreslås bland annat att svensk lagstiftning ska gå längre än vad direktivet kräver gällande oberoende-klassificering samt införa ett förbud mot all ersättning från tredjepart som kan inverka negativt på kundens intresse. Provisionsförbudet syftar till att öka investerarskyddet genom att eliminera de incitament rådgivare har för att ge råd som inte är i kundens bästa intresse. Samtidigt medför en sådan reform stora förändringar på marknaden som helhet. Genom att studera förslagen ur ett rättsekonomiskt perspektiv analyseras regleringens effekter. Det råder inga tvivel om att ett provisionsförbud leder till konkurrenshämmande effekter, huruvida dess konsekvenser kommer vara till fördel för slutkunden är dock omdiskuterat. Bland förespråkare anses det främst vara aktörer som inte tillför ett egentligt mervärde för kunderna som kommer försvinna från marknaden, medan det i övrigt bör resultera i bättre anpassade produkter och råd för investerare. Motståndare menar att reglerna tvärtom kommer leda till färre, men dyrare investeringsalternativ på marknaden. Det är sannolikt att marknadskoncentrationen kommer att öka då det i dagsläget kan finnas en motvilja att betala för rådgivning, eftersom det tidigare inte varit en uppenbar och synlig kostnad. Till följd av det kommer både antalet mindre aktörer och produktutbudet minska.     På sikt kan det leda till en än mer oförmånlig situation för investerarna, som blir mer beroende av de aktörer som fortfarande tillåts agera i eget intresse.