Upplevelse av stress och psykiskt mående hos barn med övervikt
Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. De medicinska konsekvenserna av detta kan vara allvarliga i form av bland annat hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Kunskapen om de psykologiska konsekvenserna vad gäller barnets mående och förekomst av stress är mindre. Det...
Main Authors: | , |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
2015
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-272022 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-uu-272022 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
child overweight obesity mental illness psychological stress barn övervikt fetma psykisk ohälsa stress |
spellingShingle |
child overweight obesity mental illness psychological stress barn övervikt fetma psykisk ohälsa stress Böörs, Margareta Johansson, Björn Upplevelse av stress och psykiskt mående hos barn med övervikt |
description |
Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. De medicinska konsekvenserna av detta kan vara allvarliga i form av bland annat hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Kunskapen om de psykologiska konsekvenserna vad gäller barnets mående och förekomst av stress är mindre. Det är av stor vikt att det finns effektiva behandlingsprogram då de flesta barn som utvecklar övervikt eller fetma förblir överviktiga. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur barn med övervikt och fetma mår samt om de besväras av stress. Vidare var syftet att undersöka om barnens mående avseende ovanstående parametrar förändrats ett till två år efter start av behandling med medicinska och beteendeinriktade interventioner. Bedömningen utfördes av vårdnadshavare eller vårdnadshavare och barn gemensamt. Metod: Prospektiv longitudinell interventionsstudie med kvantitativ ansats. Vårdnadshavare eller vårdnadshavare tillsammans barnet besvarade frågor i en livsstilsenkät från Överviktsenheten Barn och ungdom vid minst två tillfällen med minst ett års mellanrum. Studiegruppen bestod av 26 pojkar och 10 flickor och kontrollgruppen av 15 pojkar och 12 flickor. Resultat: Efter besvarandet av livsstilsenkäten vid första tillfället uppfattade vårdnadshavarna till barn med övervikt eller fetma att barnen mådde sämre (p= ,00) och var mer stressade än normalviktiga barn (p= ,036 ). Ett till två år efter behandlingsstart besvarades livsstilsenkäten ytterligare en gång och då visades att barnen med övervikt eller fetma mådde bättre än innan behandlingen startade (p= ,004) medan ingen skillnad sågs vad gäller förändring av stress (p= ,727) efter samma tidsperiod. Slutsats: Dåligt psykiska måendet och stress är vanligare hos barn med övervikt eller fetma än hos barn med normalvikt. Behandlingen vid Överviktsenheten Barn och ungdom visade sig effektiv gällande förbättrat mående ett till två år efter behandlingsstart. Fler och större prospektiva longitudinella studier på området krävs för att kunna dra några säkra slutsatser kring hur barn med övervikt och fetma mår samt effekten på lång sikt av behandlingsinterventionen. === Background: Obesity in children is a major public health problem in Sweden. The medical consequences can be serious in terms of cardiovascular disease and diabetes. Knowledge of the psychological consequences on the child's mood and the incidence of stress is less. It is important that effective treatment is available because most children who develop obesity remain overweight. Objective:Theaim of this studywas to investigate howobese childrenexperiencedpsychologicalwellbeing aswhether they suffer from psychological stress.A further aim wasto investigate whether theseparameters arechangedone to two yearsafter the start oftreatment withmedical andbehavioralinterventions. The assessment was carried out by the caregivers or the caregivers together with the child. Method: Prospective longitudinal intervention study with a quantitative approach. Caregiver or caregiver together with the child answered a lifestyle questionnaire from Obesity Children and Youth at least with two occasions with at least one year interval. The intervention group consisted of 26 boys and 10 girls and the control group of 15 boys and 12 girls. Results: After answering the lifestyle questionnaire for the first time the caregivers of obese children perceived that the children felt worse (p = .00) and were more stressed than normal weight children (p =, 036). One to two years after treatment start the lifestyle questionnaire was answered the second time and then it exposed that the children with obesity felt better than before the treatments (p = .004), while no difference was observed in the change of psychological stress (p =, 727) for the same period. Conclusion: Poor mental being and psychological stress are more common in obese children than in children of normal weight. The treatment at Obesity Children and Youth was effective regarding improved mood two years after starting treatment. More and larger prospective longitudinal studies in this area needed to be able to draw any conclusions on how children with overweight and obesity are doing and the effect on long-term treatment intervention. |
author |
Böörs, Margareta Johansson, Björn |
author_facet |
Böörs, Margareta Johansson, Björn |
author_sort |
Böörs, Margareta |
title |
Upplevelse av stress och psykiskt mående hos barn med övervikt |
title_short |
Upplevelse av stress och psykiskt mående hos barn med övervikt |
title_full |
Upplevelse av stress och psykiskt mående hos barn med övervikt |
title_fullStr |
Upplevelse av stress och psykiskt mående hos barn med övervikt |
title_full_unstemmed |
Upplevelse av stress och psykiskt mående hos barn med övervikt |
title_sort |
upplevelse av stress och psykiskt mående hos barn med övervikt |
publisher |
Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
publishDate |
2015 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-272022 |
work_keys_str_mv |
AT boorsmargareta upplevelseavstressochpsykisktmaendehosbarnmedovervikt AT johanssonbjorn upplevelseavstressochpsykisktmaendehosbarnmedovervikt |
_version_ |
1718160892607070208 |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-uu-2720222016-01-13T05:10:04ZUpplevelse av stress och psykiskt mående hos barn med överviktsweBöörs, MargaretaJohansson, BjörnUppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskapUppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap2015childoverweightobesitymental illnesspsychological stressbarnöverviktfetmapsykisk ohälsastressBakgrund: Övervikt och fetma hos barn är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. De medicinska konsekvenserna av detta kan vara allvarliga i form av bland annat hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Kunskapen om de psykologiska konsekvenserna vad gäller barnets mående och förekomst av stress är mindre. Det är av stor vikt att det finns effektiva behandlingsprogram då de flesta barn som utvecklar övervikt eller fetma förblir överviktiga. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur barn med övervikt och fetma mår samt om de besväras av stress. Vidare var syftet att undersöka om barnens mående avseende ovanstående parametrar förändrats ett till två år efter start av behandling med medicinska och beteendeinriktade interventioner. Bedömningen utfördes av vårdnadshavare eller vårdnadshavare och barn gemensamt. Metod: Prospektiv longitudinell interventionsstudie med kvantitativ ansats. Vårdnadshavare eller vårdnadshavare tillsammans barnet besvarade frågor i en livsstilsenkät från Överviktsenheten Barn och ungdom vid minst två tillfällen med minst ett års mellanrum. Studiegruppen bestod av 26 pojkar och 10 flickor och kontrollgruppen av 15 pojkar och 12 flickor. Resultat: Efter besvarandet av livsstilsenkäten vid första tillfället uppfattade vårdnadshavarna till barn med övervikt eller fetma att barnen mådde sämre (p= ,00) och var mer stressade än normalviktiga barn (p= ,036 ). Ett till två år efter behandlingsstart besvarades livsstilsenkäten ytterligare en gång och då visades att barnen med övervikt eller fetma mådde bättre än innan behandlingen startade (p= ,004) medan ingen skillnad sågs vad gäller förändring av stress (p= ,727) efter samma tidsperiod. Slutsats: Dåligt psykiska måendet och stress är vanligare hos barn med övervikt eller fetma än hos barn med normalvikt. Behandlingen vid Överviktsenheten Barn och ungdom visade sig effektiv gällande förbättrat mående ett till två år efter behandlingsstart. Fler och större prospektiva longitudinella studier på området krävs för att kunna dra några säkra slutsatser kring hur barn med övervikt och fetma mår samt effekten på lång sikt av behandlingsinterventionen. Background: Obesity in children is a major public health problem in Sweden. The medical consequences can be serious in terms of cardiovascular disease and diabetes. Knowledge of the psychological consequences on the child's mood and the incidence of stress is less. It is important that effective treatment is available because most children who develop obesity remain overweight. Objective:Theaim of this studywas to investigate howobese childrenexperiencedpsychologicalwellbeing aswhether they suffer from psychological stress.A further aim wasto investigate whether theseparameters arechangedone to two yearsafter the start oftreatment withmedical andbehavioralinterventions. The assessment was carried out by the caregivers or the caregivers together with the child. Method: Prospective longitudinal intervention study with a quantitative approach. Caregiver or caregiver together with the child answered a lifestyle questionnaire from Obesity Children and Youth at least with two occasions with at least one year interval. The intervention group consisted of 26 boys and 10 girls and the control group of 15 boys and 12 girls. Results: After answering the lifestyle questionnaire for the first time the caregivers of obese children perceived that the children felt worse (p = .00) and were more stressed than normal weight children (p =, 036). One to two years after treatment start the lifestyle questionnaire was answered the second time and then it exposed that the children with obesity felt better than before the treatments (p = .004), while no difference was observed in the change of psychological stress (p =, 727) for the same period. Conclusion: Poor mental being and psychological stress are more common in obese children than in children of normal weight. The treatment at Obesity Children and Youth was effective regarding improved mood two years after starting treatment. More and larger prospective longitudinal studies in this area needed to be able to draw any conclusions on how children with overweight and obesity are doing and the effect on long-term treatment intervention. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-272022application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |