Samband mellan sjuksköterkors skattning av psykisk hälsa och given vårdkvalitet

Bakgrund: Den psykiska hälsan hos sjuksköterskor kan påverka den givna vårdkvaliteten gentemot patienter. Oregelbundna arbetstider, dålig arbetsmiljö och stress är några av de faktorer som kan ge en försämrad psykisk hälsa. Syfte: Syftet med detta arbete är att studera om det finns ett samband mella...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Blom, Mathias, Rivera Johnsson, Angelica
Format: Others
Language:Swedish
Published: Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap 2016
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-311440
Description
Summary:Bakgrund: Den psykiska hälsan hos sjuksköterskor kan påverka den givna vårdkvaliteten gentemot patienter. Oregelbundna arbetstider, dålig arbetsmiljö och stress är några av de faktorer som kan ge en försämrad psykisk hälsa. Syfte: Syftet med detta arbete är att studera om det finns ett samband mellan skattningen av psykisk hälsa och skattning av given vårdkvalitet hos sjuksköterskor vid ett sjukhus i Mellansverige. Jämförelse görs även utifrån variablerna kön, ålder och aktiva år i sjuksköterskeprofessionen och om det finns ett samband mellan ovan variabler. Metod: Data samlades in via en enkät med två skalor; GHQ-12 som avser att upptäcka psykisk ohälsa och påvisa tecken på depression, samt ett självskattningsformulär som behandlar kvaliteten av given vård. Resultat: Det kunde inte påvisas något signifikant samband mellan skattad psykisk hälsa och skattad given vårdkvalitet. Det fanns ett statistiskt signifikant samband mellan skattad psykisk hälsa och inkludering av patienten och anhöriga i utformning och genomförandet av vården. Studien visar att kvinnliga sjuksköterskor skattar sin psykiska hälsa sämre jämfört med manliga sjuksköterskor. Slutsats: Det fanns i denna studie inget signifikant samband mellan skattad psykisk hälsa och skattad given vårdkvalitet. Vid analys av delskalor inom variabeln vårdkvalitet fann vi att sjuksköterskor som skattar en lägre psykisk hälsa även skattar att de är sämre på att inkludera patienten och/eller anhöriga i utförandet och utformningen av vården === Background: The psychological health in nurse practitioners can affect the quality of the care given to patients. Irregular work hours, bad working environment and stress are some of the factors that can result in a decline in psychological health. Objectives: The purpose of this study is to compare the self-perceived psychological health in nurse practitioners at Academic Hospital in Uppsala with their own perception of quality of given care. Comparisons will also be done regarding gender, age and active years in the nursing profession. Methods: Data was collected via a survey with two scales; GHQ-12 which is used to distinct psychological disorders and signs of depression, along with a self-assessment form regarding quality of given care. Results: There was no significant correlation between self-perceived psychological health and self-perceived quality of given care. There is a statistical significant connection between psychological health and inclusion of the patient and relatives regarding planning and giving care. This study shows that female nurses grade their psychological health as lower compared to male nurses. Conclusions: This study showed no significant correlation between self-perceived psychological health and self-perceived quality of given care. The result shows that nurses that have a lower self-perceived psychological health grade themselves lower regarding the inclusion of the patient and/or their relatives in the planning and implementation of the care