| Summary: | Hösten 2015 var medierapporteringen om ”flyktingkrisen” intensiv; den stora mängd flyktingar som kom till Sverige under sommaren och hösten lyftes också fram som det som framförallt hade präglat året i medias nyårssummeringar. I denna uppsats undersöks hur ordet flykting använts i totalt 293 artiklar i de två rikstäckande svenska tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet under tre tjugodagars- perioder i augusti till november 2015, med syftet att se hur innebörden i begreppet flykting skrivs fram. Det som undersöks är dels hur ordet flykting används grammatiskt och syntaktiskt, dels i vilka sammanhang som det används. Resultatet av undersökningen visar att flykting nästan alltid förekommer i plural eller i abstrakta sammansättningar. Sammantaget är det en bild av ett anonymt kollektiv som ges. Flykting förekommer sällan med andra attribut än mängdangivelser och när flykting stått som subjekt, vilket varit i cirka 37 procent av de undersökta förekomsterna, har det i flertalet fall varit med rörelseverb, så som kommer och anländer. Vad flyktingarna har för tankar och känslor nämns inte. I den andra delen av undersökningen har jag studerat vad de artiklar där ordet flykting förekommer handlar om. Analysen visar att det främst är politik och allmänhetens reaktioner på flyktingkrisen – ofta negativa reaktioner, men under en del av den undersökta tiden även hjälpsamma – som tidningarna har rapporterat om. De slutsatser man kan dra av resultaten är att bilden av flyktingar som getts i media har varit ensidig. Rapporteringen har inte varit uppenbart negativ, men ändå avhumaniserande.
|
|---|
