Arbetsmetodik för kvalitetsutveckling : Tillämpad i utvecklingsuppdrag

• Main Author: Larssen, Tina
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Uppsala universitet, Industriell teknik 2017
• Subjects: Continues improvements; lead change; learning organisation; quality development; hörnstensmodellen; PDSA; Ständig förbättring; lärande organisation; Other Engineering and Technologies; Annan teknik
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-324177

In organisations today, it has become more important to work with quality development, to be able to handle and meet the rapid changes in the society. For this report, a case study has been done on a unit that works with development and administration for a Social administration, to see how they work with quality development today, and how it can be improved. Theories on quality development and continues improvements, together with research made on how to lead change has been applied in this study. The result shows that a key factor that needs to be improved, to be able to work with quality development, is to make clearer definitions of the projects from start, so that they can be analysed and developed when finished. The presented recommendation for this is to use a more structured work methodology when starting a new project. This could help the employers to get a better definition of the expectations of the project, along with a plan for follow-up, that needs to be done to keep evolving in the unit. This methodology can hopefully lead to that the culture, that today is focused on doing, can shift towards prioritizing more time for planning and development. This is central if the organisation wants to work with continues improvements. === Att arbeta med kvalitetsutveckling iorganisationerhar blivit allt mer centralt, för att försöka att möta den snabba förändring som sker, och samhälletsförväntningar. I denna rapport har en enhet som arbetar med utvecklingsuppdrag och administrativa uppgifter i en socialförvaltning undersöktsgenom en fallstudie, för att se hur de arbetar med kvalitetsutveckling,och hur detarbetetskulle kunna utvecklas. Teorier kringHörnstensmodellen och att bli en lärande organisation, samtforskning kring att leda förändring, har legat till grund för arbetet. Resultatet visar att det är framförallt svårigheter kring att få till en klar definition av uppdragen som gör att det blir svårt att arbeta med offensiv kvalitetsutveckling, då det blir svårt att följa upp och utveckla, när inga klara förväntningar är preciserade från början.Det förbättringsförslag som är presenterat handlar om ett mer strukturerat arbetssätt i uppstarten av uppdragen, som kan leda till att dedefinieras tydligare. Den mall som rekommenderas att fyllas i vid start, ska dessutominnefattauppföljningsplaner och ger möjlighet till enkel uppföljning av det egna arbetet. Mallenkan förhoppningsvis leda till att kulturen som idag fokuserar på att göra, kan börja gå mot att mer planering och uppföljning också innefattas i arbetet. Det är väsentligt att enheten försöker att bli bättre på att följa upp och utveckla, om de ska kunna arbeta med offensiv kvalitetsutveckling på ett mer givande sätt i framtiden.