Fysisk aktivitet vid depression : En litteraturstudie

Bakgrund Depression är ett stort folkhälsoproblem i dagens samhälle, som drabbar var femte person i Sverige någon gång under deras livstid. Om sjukdomen upptäcks i en tidig fas kan andra former av psykologisk behandling sättas in som ersätter läkemedelsbehandling. Fysisk aktivitet har flera bevisade...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Khodabakhshi, Lala, Sjölund, Mathilda
Format: Others
Language:Swedish
Published: Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap 2018
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-372775
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-uu-372775
record_format oai_dc
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic mental health
exercise
motion
psykisk ohälsa
träning
motion
Nursing
Omvårdnad
spellingShingle mental health
exercise
motion
psykisk ohälsa
träning
motion
Nursing
Omvårdnad
Khodabakhshi, Lala
Sjölund, Mathilda
Fysisk aktivitet vid depression : En litteraturstudie
description Bakgrund Depression är ett stort folkhälsoproblem i dagens samhälle, som drabbar var femte person i Sverige någon gång under deras livstid. Om sjukdomen upptäcks i en tidig fas kan andra former av psykologisk behandling sättas in som ersätter läkemedelsbehandling. Fysisk aktivitet har flera bevisade positiva effekter, såväl fysiska som psykiska. Egenvård är, enligt Orem (2001), en grundläggande teori för människors välbefinnande och tillfrisknande. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge kunskap och stöd till patienter gällande egenvård. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa aktuella forskningsresultat om fysisk aktivitet vid depression. MetodEn litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar, varav tre kvalitativa och åtta kvantitativa som publicerats i PubMed eller Cinahl mellan 2008 och 2018. Studierna kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmallar från Forsberg och Wengström (2016). Varje enskild studie värderades utifrån ett poängsystem där antal “ja” gav ett poäng och hänsyn togs till antal deltagare som var med i studierna, då studier med fler deltagare ansågs ha högre värde. Aktuella forskningsresultat om fysisk aktivitet vid depression sammanställdes utifrån studiens syfte och frågeställningar. ResultatDe granskade studierna visar sammantaget att fysisk aktivitet har många positiva effekter vid depression. Däremot kan inget tydligt samband ses gällande vilken intensitet, frekvens eller träningsform som är mest lämplig att utföra för bästa möjliga effekt vid depression. Det visade sig att stöd i form av exempelvis professionell personal och aktivitetsmätare motiverade deltagarna att öka den fysiska aktiviteten vid depression. SlutsatsFysisk aktivitet har flera gynnsamma effekter på måendet, såsom förbättrat humör, förbättrat välbefinnande, sömn och självförtroende, samt tenderar att reducera graden av depression. === BackgroundDepression is a major public health problem in today's society, which affects every fifth person in Sweden sometime during their lifetime. If the disease is discovered in an early phase, different forms of psychological treatment may be introduced to replace drug treatment. Physical activity has several proven positive effects, both physical and mental. Self-care is, according to Dorothea Orem, a basic theory of human well-being and recovery. The nurse has a responsibility to provide knowledge and support for patients in self-care.AimThe aim was to highlight physical activity in depression.MethodA literature study based on eleven scientific articles, of which three qualitative and eight quantitative published in PubMed or Cinahl between 2008 and 2018. The studies were quality-reviewed using review templates by Forsberg and Wengström (2016). Each individual study was evaluated based on a scoresystem where the number of "yes" scored a score and consideration was given to the number of participants who participated in the studies, as studies with more participants were considered to be of higher value. Current research findings on physical activity in depression were compiled based on the purpose and questions of the study.ResultsThe reviewed studies show that physical activity has many positive effects on depression. However, no clear connection can be found regarding the intensity, frequency or mode of exercise that is most appropriate for the best possible effect in depression. It was found that support in the form of professional staff and activity meters, for example, motivated participants to increase physical activity in depression.ConclusionPhysical activity has several beneficial effects on the way, such as improved mood, improved well-being, sleep and self-confidence, and tend to reduce the rate of depression.
author Khodabakhshi, Lala
Sjölund, Mathilda
author_facet Khodabakhshi, Lala
Sjölund, Mathilda
author_sort Khodabakhshi, Lala
title Fysisk aktivitet vid depression : En litteraturstudie
title_short Fysisk aktivitet vid depression : En litteraturstudie
title_full Fysisk aktivitet vid depression : En litteraturstudie
title_fullStr Fysisk aktivitet vid depression : En litteraturstudie
title_full_unstemmed Fysisk aktivitet vid depression : En litteraturstudie
title_sort fysisk aktivitet vid depression : en litteraturstudie
publisher Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
publishDate 2018
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-372775
work_keys_str_mv AT khodabakhshilala fysiskaktivitetviddepressionenlitteraturstudie
AT sjolundmathilda fysiskaktivitetviddepressionenlitteraturstudie
_version_ 1718813191211843584
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-uu-3727752019-01-10T05:56:39ZFysisk aktivitet vid depression : En litteraturstudiesweKhodabakhshi, LalaSjölund, MathildaUppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskapUppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap2018mental healthexercisemotionpsykisk ohälsaträningmotionNursingOmvårdnadBakgrund Depression är ett stort folkhälsoproblem i dagens samhälle, som drabbar var femte person i Sverige någon gång under deras livstid. Om sjukdomen upptäcks i en tidig fas kan andra former av psykologisk behandling sättas in som ersätter läkemedelsbehandling. Fysisk aktivitet har flera bevisade positiva effekter, såväl fysiska som psykiska. Egenvård är, enligt Orem (2001), en grundläggande teori för människors välbefinnande och tillfrisknande. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge kunskap och stöd till patienter gällande egenvård. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa aktuella forskningsresultat om fysisk aktivitet vid depression. MetodEn litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar, varav tre kvalitativa och åtta kvantitativa som publicerats i PubMed eller Cinahl mellan 2008 och 2018. Studierna kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmallar från Forsberg och Wengström (2016). Varje enskild studie värderades utifrån ett poängsystem där antal “ja” gav ett poäng och hänsyn togs till antal deltagare som var med i studierna, då studier med fler deltagare ansågs ha högre värde. Aktuella forskningsresultat om fysisk aktivitet vid depression sammanställdes utifrån studiens syfte och frågeställningar. ResultatDe granskade studierna visar sammantaget att fysisk aktivitet har många positiva effekter vid depression. Däremot kan inget tydligt samband ses gällande vilken intensitet, frekvens eller träningsform som är mest lämplig att utföra för bästa möjliga effekt vid depression. Det visade sig att stöd i form av exempelvis professionell personal och aktivitetsmätare motiverade deltagarna att öka den fysiska aktiviteten vid depression. SlutsatsFysisk aktivitet har flera gynnsamma effekter på måendet, såsom förbättrat humör, förbättrat välbefinnande, sömn och självförtroende, samt tenderar att reducera graden av depression. BackgroundDepression is a major public health problem in today's society, which affects every fifth person in Sweden sometime during their lifetime. If the disease is discovered in an early phase, different forms of psychological treatment may be introduced to replace drug treatment. Physical activity has several proven positive effects, both physical and mental. Self-care is, according to Dorothea Orem, a basic theory of human well-being and recovery. The nurse has a responsibility to provide knowledge and support for patients in self-care.AimThe aim was to highlight physical activity in depression.MethodA literature study based on eleven scientific articles, of which three qualitative and eight quantitative published in PubMed or Cinahl between 2008 and 2018. The studies were quality-reviewed using review templates by Forsberg and Wengström (2016). Each individual study was evaluated based on a scoresystem where the number of "yes" scored a score and consideration was given to the number of participants who participated in the studies, as studies with more participants were considered to be of higher value. Current research findings on physical activity in depression were compiled based on the purpose and questions of the study.ResultsThe reviewed studies show that physical activity has many positive effects on depression. However, no clear connection can be found regarding the intensity, frequency or mode of exercise that is most appropriate for the best possible effect in depression. It was found that support in the form of professional staff and activity meters, for example, motivated participants to increase physical activity in depression.ConclusionPhysical activity has several beneficial effects on the way, such as improved mood, improved well-being, sleep and self-confidence, and tend to reduce the rate of depression. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-372775application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess