”Jag skriver men orden har ingen smak” : - Om användandet av och inställningen till lättläst litteratur och bildspråk i undervisningen i svenska som andraspråk
Syftet med denna studie var att undersöka och jämföra sex SVA-lärares inställning till lättläst litteratur och bildspråk ur undervisningssynpunkt i svenska som andraspråk. Lättlästa texter brukar ses som avskalade versioner av originalversionen och har sitt ursprung år 1968. Nu finns flera olika typ...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | Others |
| Language: | Swedish |
| Published: |
Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk
2020
|
| Subjects: | |
| Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-418533 |
| Summary: | Syftet med denna studie var att undersöka och jämföra sex SVA-lärares inställning till lättläst litteratur och bildspråk ur undervisningssynpunkt i svenska som andraspråk. Lättlästa texter brukar ses som avskalade versioner av originalversionen och har sitt ursprung år 1968. Nu finns flera olika typer av lättläst litteratur. Det finns både förespråkare och kritiker av de lättlästa texterna där förespråkarna ser de avskalade texterna som bra komplement för svaga läsare medan kritikerna ofta ser dem som torftiga och platta. Bildspråk bottnar i retoriken och kan beskrivas som ”olika typer av uttryck som ersätter de normala eller naturliga”. Två exempel på bildspråk är metaforer och liknelser. Forskning har visat att bildspråk har en positiv inverkan på andraspråksinlärningen men har trots detta lite utrymme i undervisningen. Bildspråk är ofta en del som är kraftigt avskalad i den lättlästa litteraturen. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer vilka sedan har transkriberats och analyserats. Resultatet har visat att alla informanter någon gång använt den lättlästa litteraturen men med blandade åsikter om dess positiva och negativa inverkan på andraspråkselever. Alla förutom en kunde däremot se det positiva i att använda den lättlästa litteraturen för de svagaste läsarna. Samtliga var positivt inställda till användningen av bildspråk i undervisningen men alla var trots detta tidsmässigt sparsamma i användningen. Många informanter har varit eniga i vissa frågor men i slutändan har deras skillnader varit övervägande vilket har givit en intressant diskussion i studien. |
|---|