| Summary: | Bakgrund: Hälsolitteracitet är ett komplext begrepp som rör både individ och samhälle samt speglar hur information från vårdpersonal tas emot och hanteras. Kommunikativ hälsolitteracitet beskriver hur patienter använder hälsoinformation i kommunikationen med vårdpersonal. Kommunikation skapar utmaningar för vårdpersonal i interaktionen, och för patienter i att kritiskt värdera information.Syfte: Att beskriva upplevelser av kommunikation i primärvården hos vuxna patienter.Metod: En systematisk litteraturstudie med deskriptiv och induktiv design. Studien baserades på kvalitativ forskning bestående av 19 artiklar.Resultat: Det patienter upplevde kring kommunikation i primärvården var att förberedelser inför besök, som att skriva ner frågor, underlättade kommunikationen. Patienter önskade att kommunikationen skulle individanpassas och ske på ett lättförståeligt sätt utan medicinska termer. Patienter upplevde att en ökad delaktighet i kommunikationen bidrog till större möjlighet att utföra egenvård. Och att anhörigstöd upplevdes öka delaktigheten i kommunikationen. Läkares kommunikation upplevdes tillförlitlig men kunde vara otydlig och bristande samt skapa en känsla av underställdhet. Patienter upplevde att sjuksköterskors kommunikation öppnade upp för samtal, skapade tillit och gjorde att patienter kände sig förstådda. Bristande kommunikation kunde skapa oro, rädsla och skam samt ledde till att patienter sökte kompletterande information på egen hand.Slutsats: Förberedelser upplevdes underlätta kommunikation. Individuell kommunikation var önskvärd. Läkares kommunikation upplevdes tillförlitlig men kunde vara otydlig, bristande och ge en känsla av underställdhet. Sjuksköterskors kommunikation skapade tillit och förståelse. Bristande kommunikation kunde skapa negativa känslor. Distriktssköterskan kan utveckla kommunikationen i primärvården till att bli mer hälsolitterat. === Background: Health literacy is a complex concept involving both the individual and the society and reflects on how information from health personnel is received and handled. Communicative health literacy describes how patients use health information in communication with health personnel. Communication creates challenges for health personnel in the interaction process and for patients in critically evaluating information.Aim: To describe experiences of communication in primary health care in adult patients.Method: A systematic literature study with a descriptive, inductive design based on 19 qualitative articles.Result: What patients experienced of communication in primary health care was that preparations before an appointment, such as written down questions made communication easier. Patients wished for communication to be individually adapted without medical terms. That an increased participation in communication could contribute to more opportunities of selfcare. And that support from family could increase participation in communication. The communication from physicians were trustworthy but inexplicit and deficient and caused a sense of subordination. Patients experienced that registered nurses opened up for communication, created trust and made them feel understood. Lack of communication could create feelings of concern, fear and shame and made patients search for additional information on their own.Conclusion: Preparations were perceived to facilitate communication. Individually adapted communication was desired. Physicians communication were thrustworthy but inexplicit and deficient and caused a sense of subordination. Registered nurses communication created trust and understanding. Deficient communication could create negative feelings. The district nurse can evolve communication in primary health care to become more health literate.
|
|---|
