LDD: Learned Detector and Descriptor of Points for Visual Odometry

Simultaneous localization and mapping is an important problem in robotics that can be solved using visual odometry -- the process of estimating ego-motion from subsequent camera images. In turn, visual odometry systems rely on point matching between different frames. This work presents a novel metho...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Aksjonova, Jevgenija
Format: Others
Language:English
Published: KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS) 2018
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-233571
Description
Summary:Simultaneous localization and mapping is an important problem in robotics that can be solved using visual odometry -- the process of estimating ego-motion from subsequent camera images. In turn, visual odometry systems rely on point matching between different frames. This work presents a novel method for matching key-points by applying neural networks to point detection and description. Traditionally, point detectors are used in order to select good key-points (like corners) and then these key-points are matched using features extracted with descriptors. However, in this work a descriptor is trained to match points densely and then a detector is trained to predict, which points are more likely to be matched with the descriptor. This information is further used for selection of good key-points. The results of this project show that this approach can lead to more accurate results compared to model-based methods. === Samtidig lokalisering och kartläggning är ett viktigt problem inom robotik som kan lösas med hjälp av visuell odometri -- processen att uppskatta självrörelse från efterföljande kamerabilder. Visuella odometrisystem förlitar sig i sin tur på punktmatchningar mellan olika bildrutor. Detta arbete presenterar en ny metod för matchning av nyckelpunkter genom att applicera neurala nätverk för detektion av punkter och deskriptorer. Traditionellt sett används punktdetektorer för att välja ut bra nyckelpunkter (som hörn) och sedan används dessa nyckelpunkter för att matcha särdrag. I detta arbete tränas istället en deskriptor att matcha punkterna. Sedan tränas en detektor till att förutspå vilka punker som är mest troliga att matchas korrekt med deskriptorn. Denna information används sedan för att välja ut bra nyckelpunkter. Resultatet av projektet visar att det kan leda till mer precisa resultat jämfört med andra modellbaserade metoder.